Efter att under åratal ägnat sig åt att polera fasaden växer nu tuppkammen. I takt med att borgerliga partier har öppnat för samarbete känner SD ett minskande behov av att fortsätta putsa fasaden. Istället ser de nya möjligheter att ytterligare förskjuta retoriken och politiken. Det illustrerar att extrema partier inte blir mindre extrema av att andra partier anpassar sig till dem. Tvärtom: de känner sig friare att vara öppna med sina egentliga åsikter.
Det första exemplet kom när Jimmie Åkesson nyligen beskrev invandring och därmed även invandrade som en ”social, kulturell och ekonomisk belastning”. Förutom att forskning visar att han har fel – invandring bidrar i allt väsentligt till att stärka och utveckla Sverige socialt, kulturellt och samhällsekonomiskt – avslöjar det en extremt negativ syn inte bara på invandring utan också på invandrade. Att han ser invandring som en kulturell och social belastning visar också att han egentligen inte bryr sig om hur integrationen fungerar.
Det andra exemplet kom när SD:s partisekreterare Richard Jomshof nyligen kallade islam för ”en avskyvärd religion”. Den som har följt SD och deras anhängare blev knappast förvånad: avsky mot islam är återkommande i deras kommentarer på sociala medier. Ändå är det dubbelt avslöjande att (…)
Glad idag över att Jesper Strömbäck fortsätter skriver politiska ledarkrönikor i Borås Tidning (Moderat). Men det är otäcka tider. Imorgon avgör Liberalernas partiråd om om de ska stödja Sabunis linje att öppna för samverkan med SD. Klart som fan då att man saknar det gamla Folkpartiet som en gång i tiden hade ett mer uttalat socialliberalt och mänskligt patos i frågor om migration. Det är en tragisk utveckling. Nu är partiet påväg att liera sig med det mest antiliberala partiet i riksdagen.
⬤ Krönika av Jesper Strömbäck: Extrema partier är alltid beredda att gå längre
L o g g f i g u r 