Det är något speciellt med brass. Har alltid tyckt om det. Påverkar mig i djupet på nån vänster.
Först ut Hypnotic Brass Ensembles War. Obändigt sväng och temperamentsfullt blås under starka första minuten där, synd att de inte bibehåller riktigt samma tjusiga schvung framöver i spåret. Men vafalls, en edgy låt ändå!
Hypnotic Brass Ensemble – War
Och säga vad man vill om filmer som Brassed Off eller Braveheart, men Concierto de Aranjuez respektive For The Love of a Princess är ju granna brasstycken för det mer melankoliska och milda sinnelaget.
Först baskiska ungdomsorkestern Lekittto Musikka Banda med solo av vass flygelhornspojke i Concierto de Aranjuez.
Lekitto Musikka Banda (Flugelhorn: Xabi Gabiola) – Concierto De Aranjuez
Sedan nedan samma stycke till filmbilderna från Brassed Off. Filmens höjdpunkt förresten när den känslosamme men språkhämmade orkesterledaren presenterar stycket som Concierto de Orange Juice!
Musiken ursprungligen av anrika engelska Grimethorpe Colliery Coal Band.
Grimethorpe Colliery Coal Band – Concierto De Aranjuez (Från filmen Brassed Off)
Sedan ju lite skojigt att For The Love of a Princess framförs av ett brassband från Drogheda (Irland).
Drogheda Brass band – For The Love of a Princess
Avslutningsvis Duke Ellington Orchester’s Caravan från 1936 med trombonisten Juan Tizol. Den gamla fina och flummiga exotica- och tikifavoriten kommer man inte heller förbi i brassmusiksammanhang.
L o g g f i g u r 