Eurovision con Tommy

Igår kväll hade jag sällskap. Det var fint som snus. Vi gluttade självfallet på Eurovision-finalen tillsammans. och knaprade snacks. Jag hade tjuvkikat på bidragen innan. Min favorit var Estlands bidrag Espresso Macchiato med Tommy Cash. Den låten gör mig munter och på gott humör. Han dansar kuligt – faktiskt som min son när han är sprittande glader.

Estländarens framträdande var prima, och varje gång man ser det blir man småförälskad i den där glasögon-beprydda tjejen som spelar ett biggo-fan och stormar scenen för att komma nära sin idol – en väldans charmig passage i framförandet. Och så förstås det dansade flygplanet i bakgrunden..

.. Ja, Tommy Cash’s semifinal var nog aningens vassare än hans final-dito, men i stort smått scandaloso att han med sin Kaffe für alle-låt bara blev trea i finalen, hehe. Och Sveriges favorittippade Bara bada bastu slutade till sist fyra och JJ från Österrike vann. Inte helt fel ändå.

Men Tommy’s goa dans, härligt simmiga blick och låtens tjusiga nedåtgående ton-trappa i i E-minor i refrängen var ju fin som attan. Ja, i Mi Amore, Mi Amore, Espresso, macchiato, macchiato, macchiato, och det urtjusigt utsjungna – Por Favore, Por Favore..

Och hör och häpna, men det där partiet har jag med hjälp av andra identifierat som klassiska kompositören Rossini. Hans Aureliano in Palmira – Overture från 1813. Hehe. Jamen lyssna på stycket där nu nederst i den här posten.. för där är den ju – refrängen, vid cirka 1.57..