Rörig boklåda

Det finns egentligen inga antikvariat och boklådor att tala om i kvarteren runt Värnhemstorget. Det är loppisaffärerna som gäller – Stadsmissionen på Östra Förstadsgatan eller Restore på Hermansgatan. Jag brukar slinka in om båda varje vecka. Det har blivit en vana. Man går en vända i butiksrummet och konstaterar att inte så mycket hänt sedan sist man var där, och sedan går man ut igen. Visst händer det att man köper något. Det blir en och annan skjorta, något husgeråd, en kopp, en Lp-skiva, det blir det. Men bokfynd gör man sällan. Restore har platsen, ytan, men inte riktigt förmågan att göra något vettigt av sin bokavdelning. Stadsmissionen har en trång och smått kaotiskt bokhörna – för det mesta, men jag har också noterat att det någon enstaka gång är nästan märkvärdigt välräfsat i bokrabatten där. Nyinkomna volymer står då prydligt i hylla i stället för att ligga i kartong eller stå i papperspåsar på golvet. En viss gallring är företagen och plötsligt finns det översikt. Jag tog upp saken med ett av butiksbiträdena. Hon berättade att en f d antikvarie tittar till böckerna ett par gånger i månaden. Efter att hans antikvariat fick slå igen nere på stan så har han börjat förbarma sig över den klaustrofobiska lilla bokhörnan på Stadsmissionen. Dessvärre uppehåller han sig inte i butiken tillräckligt ofta för att bibehålla den goda organisationen, men det är ju värdefullt ändå. Och vilken bra idé, tänker jag – att arbetslösa antikvarier får kuretera bokavdelningar i stökiga secondhandbutiker! Nåja, men det finns ett uppdämt behov på området i alla fall. Det är faktiskt inte ovanligt att man ser äldre personer snubbla över bokpåsar och hamna med ändalykten i stora bokkartonger därinne. Vid ett par tillfällen har jag fått dra upp bensvaga och hjälplöst sprattlande gamlingar från golvet. Det är bara en tidsfråga innan första lårbenet ryker.