På plattan “Hard Headed Woman: A Celebration Of Wanda Jackson” från 2004 finns det bara en melodi som sticker ut och det är Trailer Brides version av “Fujiyama Mama”. Medan de andra artisterna gör tråktraditionella versioner av Jacksons låtar så skapar Trailer Bride ett alldeles eget univers utan att fegflirta med originalet. Hade deras Fujiyama Mama varit en tröja så hade den haft avigsidan ut, tänker jag. Stramt monotona och avvisande orgeltoner jämte tunga och kärva trumslag. Ovanpå ligger Melissa Swingles släpiga röst med sin snygga klagande svans som får mig att överväga om jag kanske ska ringa henne en dag. Hon växlar mellan motsträvig tonalitet och avrundande folkmelodisk bluesknorr – det är en gnutta apart och helt oemotståndligt. Sedan som åska utspridda gitarrhärvor och enkelt men hypnotiskt gung fram till ackumulerad urladdning. 3 kr/minuten i iTunes – rena fyndet!
Wanda Jacksons pigga original
L o g g f i g u r 