Lämnar Värnhem och rör mig österut till Kirseberg. Flera mohawks framför scenen när det vankades sommarpunk i Beijers Park i går kväll. Först ut Arre Arre som blev årets punk/hardcore på Manifestgalan och har socialt patos, samhällskritisk udd och hat mot patriarkat. Ungt, piggt och lite riot grrrr, men kändes ändå lite – mossigt?
Det andra bandet är Vånna Inget med röststarka Karolina Engdahl i spetsen. De bjuder på sentimental postpunk med personligt färgade texter från en nyss förlorad ungdomsvärld. Mycket melodi, och vackert på ett sätt som framkallade nostalgi. Tror att en gnutta Tant Strul och en liten fläkt av Broder Daniel susar förbi. Låten Ingen Botten nedan gjorde sig riktigt bra på utescen i stämningsmättade sommarkvällen.
L o g g f i g u r 