(E) med Inger C. & more

Inger Christensen. Ibland hör man hennes röst i Alfabet, inte minst hennes E.

Efteråret findes; eftersmagen og eftertanken
findes; og enrummet findes; englene,
enkerne og elsdyret findes; enkelthederne
findes, erindringen, erindringens lys;
og efterlyset findes, egetræet og elmetræet
findes, og enebærbusken, ensheden, ensomheden
findes, og edderfuglen og edderkoppen findes,
og eddiken findes, og eftertiden, eftertiden

Och i dagarna har det utkommit en ny litteraturvetenskaplig avhandling om Christensens berömda diktsamling. Ellerströms förlag ger ut Sofia Robergs Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet. En krystad titel, sa en kompis som tycker att unga akademiker i litteratursvängen kan vara väl skitnödiga. Ger inte henne helt fel i det, men vi var överens om att det också finns undantag.

”Ekopoesi” har alltid känts som ett gäspigt begrepp (säkert orättfärdigt) för mig. men här tror jag nog att det blir bra. Har nämligen stött på Sofia Robergs texter tidigare, och gillat hennes ton, bl.a. på bloggen Axon Terminal (2009-2019) som forfarande ligger och guppar på webben. Och så hennes diktsamling Pärlemor från 2015, en digital utgåva på David Stenbecks Förlag. Den hade något eget, akvatiskt, både sinnligt och stumt, och lite omöjligt eller oresonligt i tonen, vill jag minnas. Sedan snubblade jag över en uppsats hon skrev med den tilltalande överskriften ”Ingen förstår varandra” som jag också tyckte om. Den handlade om framställningen av djur i Aase Bergs diktsamling Liknöjd fauna. Smalt kanske, men smarrigt, och nu har jag beställt Robergs nyutkomna doktorsavhandling och ser fram emot att läsa.

Repostar i väntan på den ett eget gammalt inlägg där jag lät Inger Christensen möta France Gall i ett slags mildare gurlesk. Tyckte de passade himla fint ihop. Men det är jag det!

Olika temperament, visst, men nog gör de här två kvinnorna en varm och glad inombords. Således 45 sekunders dansk dikt i ”Alfabet 5” av Inger Christensen följt av en France Gall i högform i “Der Computer nr.3.” Det funkar för mig i alla fall. Finns ju en korrelation, och en djupt mänsklig sådan: Ro och försoning följt av hopp och glädjeskutt! Ja, lyssna själv.