
Den sista minuten i månaden. Att frysa min Heavy Rotation Mix på Apple Music. Att se vad en lyssnat mest på under månaden som gått. Top-25. Klart att F. finns där nu, hur han och minnet av honom och den musik vi gillade har hunnit letat sig in så smått på listan – som Gun Club’s The House of Highland Avenue. Minns ju när vi hösten 1983 travade ner till Musik & Konst och köpte varsitt ex av deras EP Death Party på vinyl.
Och tänker nu på några av konserterna vi gick på tillsammans – Johnny Thunders på Sky High, Dead Moon på Inkonst, Bob Hund och Lydia Lunch på Malmöfestivalen. Stereo Total på Mejeriet och våra Nick Cave, PJ och Anita Lindblom-seanser på fyllan och villan.
Allting snurrar nu. Ett myller av minnen. Hur vi liftade upp till Sofiero slott för en konsert med Lill Lindfors när vi var typ 16-17 år. Vår unga glöd , konst och poesi, den anarkistiska livshållningen, och hehe våra snatterier i bokhandlarna, gluttandet på skateboard-tävlingar, och Tour de France-tittandet varje sommar. Allt det där livaktiga, men också alla de skepp du brände till både vänner och livsuppehållande pissiga myndigheter under de senaste tre åren. Och minnet av dina skakiga händer när du rullade en cigg sista gången du besökte mig för mindre än två veckor sedan. Du var nykter och fin, men vägrade att prata om din situation. Ville inte ha hjälp. Hellre prata om gamla minnen, våra eskapader. Om det som pågick för dig med A. Om din mamma och om hur min son hade det.
Jag ser att Freddie Wadlings sista postumt utgivna låt Death is Now, har kommit med i listan över månadens mest lyssnade. Vet att du hade tyckt mycket om den, så klart. Åh, F, du är saknad. Det gör ont alltsammans, inte minst att minnas dig med så mycket kärlek, din jävel.

⬤ På Apple Music
⬤ Samma på Spotify