Minnen – L O G G F I G U R

[Uppföljning av posten En del intressanta konserter framöver.., mest för att påminna om att det är hög tid att köpa biljetter för att inte missa de artister som kommer till regionen under sommaren.]

Hon är one of a kind, Toody Cole, ja Fred Cole’s fru, i legendariska garagebandet Dead Moon och senare Pierced Arrows. Hon kommer till Medley i Malmö i augusti (26/8).

Fred är ju dessvärre stendöd (2017), men aj, vilket vackert par de var en gång – Portland, Oregon’s finest! De var äkta makar i 50 år, föräldrar till tre barn, drev musikaffär och kuskade världen runt med sin garagerock, inte minst i Europa där de alltid var uppskattade.

Jag såg både Pierced Arrows och dessförinnan Dead Moon live i sina glansdagar, och är innerligt glad för det, men att se Toody 2026 känns inte bara som nostalgi. Den nu 77-åriga rocktanten är en såndär helgjuten en som man bara vill omfamna, hur rostigt musiken numera än må låta. Men det känns bra att hon fortfarande har med sig trummisen Kelly Halliburton som avlöste Andrew Loomis när Dead Moon blev Pierced Arrows. Ja, snicksnack, men konserten med Toody på Medley i sommar får man väl egentligen inte missa.

⬤ Relaterat inlägg: Såg Pierced Arrows i København (2011)

⬤ Spellista: Fred & Toody Cole på Apple Music eller på Spotify

Nedan en bunke videos i den här saken, från typ 2007 till 2026. Mer finns egentligen att upptäcka så klart, ja alla finfina låtar och plattor som de har släppt, konserter de har gjort. Gott att Toody fortfarande framhärdar. Hon är verkligen en trevlig prick, och det var ju Fred också. Bra folk, och alltså lite av legender, får man ju ändå säga.

Fred och Toody, intervju (december 2013)

Dead Moon – ”D.O.A” (2007)

Toody Cole, Intervju (juni 2024)

Toody and her band – Walking on my Grave (live 2026)

Toody Cole, (live, 2023)

Körde till Höllviken med storasyrran häromdagen. Vi var på Handelsbanken och tog sedan en fika hemma hos pappas gamla sambo och kärlek, Ingrid. Arvskiftet blev klart för en vecka sedan och nu var vi där nere och tömde hans bankfack, lämnade nycklarna och tog farväl av en epok. Igen.

Pappa hade inget av värde i sitt bankfack, och det hade vi inte heller förväntat oss. Men det var ändå lite kul att se vad han hade i det. Där var en gammal dödsbohandling över min farmor, och så låg där ett knippe anteckningar om vad pappa Benny och mamma Gun hade sparat till mig och min syster 1970-1975. Små summor på små lappar. Och så låg där tolv diabilder från Staffanstorp, interiörer från barndomshuset mest, tror jag. Resten av bankfacket var fyllt av typ hundra gem i olika storlekar. Pappa tyckte alltid om att ha ordning reda och gillade gem.

Det där tyckte t.o.m. banktjänstemannen var roligt och lite ovanligt. När man ju gärna förknippar bankfack med ädelstenar, guldringar och värdesaker så fyllde min pappa det med fukking gem och små lappar om vad jag och min syster kostade i början av 1970-talet. Jag tog en stor bunke gem och stoppade ner dem i skjortfickan, kan ju alltid komma till nytta ja, hoho.

[Banktjänstemannen var för övrigt kvinna, vilket ni antagligen inte tolkade det som. Eller så sket ni blankt i vilket kön det var på den bankanställde. Det är också därför vi använder den mer könsneutrala benämningen “banktjänsteman” om alla som jobbar på bank numera. Det finns inga “banktjänstekvinnor” kvar. Det är förlegat att säga, precis som “lärarinna”, men det där har nåt för mig, still].

Jaja, hur som helst så kändes det bra att få till ett avslut. Det har tagit tid det hela, var ju ändå 15 månader sedan pappa dog. Men så blev det. Det var det sista vi hade att göra och det är jätteskönt att det blivit gjort. Och så klart fint att vi hållit sams genom hela processen, jag och syrran. Men vi är ju båda någorlunda omdömesgilla och välfungerande, trots allt. Ja, vill varandra väl helt enkelt. Och lite pengar har nu kommit in på våra konto, jämte några gamla aktier och fonder, så nu känner vi oss nästan overkligt välbeställda. Nja, det är väl inte helt sant, men tack ändå, pappa! Och foto av honom och familjen kan jag inte få nog av, så här en drös igen!