Under värmeböljan

Hettan är outhärdlig, ett helvete helt enkelt. 35,1 grader i Malmö och nytt värmerekord för stan. Men det finns ljuspunkter. Favoritgallerian Entré är sval, speciellt Hemköp. Så jag har flyttat in där nu. Bor i den innersta östra vingen, vid smöret och yoghurten. Gången där har en medeltemperatur på 19 grader. Det är betydligt skönare än lägenhetens 28,5. Jag har köpt en ny fläkt, den hjälper om nätterna. Vattendoppade och urkramade handdukar som fått ligga i frysen är också behagligt. Jag sveper dem om överkropp och ben. Mumifierar mig själv. Det handlar om att stå ut nu. Snart dags för en svalkande dusch och bara försöka vara kvar i världen. Förhoppningsvis kunna somna framåt småtimmarna. Drömma om ett mer skonsamt väderläge. Kanske om Färöarna, temperaturer på 10-15 grader, regn och blåst, lunnefåglar med färgglada näbbar.

I övrigt

✦ Det var för varmt för mig att gå på konsert igår kväll. Därmed missade jag Tricky som spelade på Slagthuset. Läste en mini-review av konserten i malmökonstnären Leif Holmstrands FB-flöde. Man fattar hur viben var där..

Tricky på Slagthuset var den största hög med vackra pärlor som någonsin kastats för en hord malmöfirmafestsvin; det var som att se ett magiskt kultobjekt av guld doppat i malmöitiskt företagarbajs; två gånger bad Tricky publiken hålla käften, den andra gången med en uppmaning att annars krascha i en taxiolycka på vägen hem, och jag förstår honom väl och hjärtligt. Men det var viktigt för folk med öronproppar och vitt vin att gällt skrikprata om sina intressanta liv med varandra istället för att lyssna. De tre sista låtarna var trots detta så intensiva att jag grät.

✦ På tal om musik. Också svag för unga flamboyanta män från Köpenhamn, sedan 80-talet egentligen. En ny sådan nu – Jonatan K. Magnussen i projektet Chopper. Glamrock, eller mer glampop (Bowie-vibbar här och var) – uppblandat med disco noir, postpunk, 80-tals stomp, och en gnutta industri. Lovande, så fick bli en spellista med Chopper: Apple Music och på Spotify

✦ Min son turistar just nu i Italien, Bergamo, Varmt som fan där också, än värre än här. 36,5 grader idag. Fick just ett livstecken från honom. AC’n på hotellet är räddningen. Han skrev att staden är som tagen ur en Pasolini-film. Regissören verkar inte ha haft nån koppling till Bergamo och ingen av hans filmer utspelar sig där, men varje år arrangerar man just en Pasolini-filmfestival ser jag, när jag läser om staden. Där ser man.


Trist midsommar i soffläge

Först verkade den gamla fina dammen i Rörsjöparken bli utan vatten i år. Kommunen satte upp en info-skylt som sa att På grund av vattenläget i skånska sjöar och grundvatten behöver vi minska vattenanvändningen. Därför är den här vattenanläggningen avstängd. Skylten stod på plats hela maj och halva juni, men nu är den borttagen och dammen fylld av vatten till glädje för alla barn och småbarnsföräldrar, och lagom till midsommarvärmen. Men till förtret för skateboardåkarna som gillar att köra i den torrlagda dammen.

Inte mycket till midsommarfirande här inte. Min naturliga reflex när midsommarafton närmar sig är att åka till Köpenhamn, där det ju är vanlig dag. Men värmen och en spökande hälsporre satte stopp för det.

Istället har jag gluttat mycket på VM-fotboll. Sveriges 1-5 förlust mot Nederländerna var inte så rolig igår kväll. Jag blev samtidigt medveten om att jag nog har överdoserat matcher. Eller kroppen sa till. Fick ryggont och feber. Värmen, soffsittandet och sömnbristen blev för mycket för systemet. Så är nu ur funktion och ingen muntergök.

Var rätt purken i humöret redan innan midsommar efter att ha sett scenerna i Europaparlamentet häromdagen. Ja, man röstade ju igenom den så kallade deportationslagen nere i Bryssel. Högerextrema ledamöter reste sig upp, applåderade och skanderade ”send them back” inne i plenisalen. Ett vidrigt beteende. Tidöpartiernas representanter röstade naturligtvis ja till förslaget. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet röstade nej. De svenska socialdemokraterna valde att stå vid sidan av och lägga ner sina röster – trots att 84 procent av den socialdemokratiska partigruppen i parlamentet röstade nej. Vilka fega kräk. Det säger något om vår tid när extremhögern inte längre behöver övertyga andra om sin politik – det räcker att tillräckligt många väljer att inte stå emot den.