Det har varit mycket Bob Hund å det senaste. Bandet slog på stortrumman redan i fjol om sitt sista år som live-akt. Sedan har temperaturen bara stigit och stämningen trissats upp inför slutkonserten. Deras avskedsturné har varit ett veritabelt segertåg, med all rätt förstås efter deras långa och gedigna gärning.
Aj, vad det här gamla bandet kommer att vara saknade. Åtskilliga är minnena från deras konserter genom åren. Det käraste för mig är när jag nångång under sent 90-tal såg dem tillsammans med min då 12-13-årige son Love Storspov och hans kompis Räven Oskar på KB. Pojkarna stod och dansade och hoppade runt mitt i grytan framför scenen. Minns deras svettiga och lyckliga nunor efter konserten. Tror att det var sonens första upplevelse av vad en rockkonsert faktiskt kan innebära. Att det blev Bob Hund som satte måttstocken var lyckligt, men har nog också varit småknäckande genom åren.. Att så ung få vara med om en sån glader, djuplodande och rock-epifanisk erfarenhet och sedan behöva jämföra den med mycket mer lama konserter framåt livet, hoho, stackaren. Nåväl, jag tror att han har fixat det rätt bra, och framförallt har han begåvats med ett gott öra för bra musik.
Ska sägas att han, sonen min – ja, den lille busen – fyller 40 år om en knapp månad! Hur gammal gör det inte mig!? Nåja, jag var tidigt ute med mitt pappaskap och är därför ännu inte lastgammal. Bara nästan. Är faktiskt jämnårig med den evigt unge, nätte och spänstige sångaren Thomas Öberg. Så heja oss här i fortsättningen!
De senaste dagarna har Bob hundarna valsat runt ordentligt i media inför sista spelningen vid Zinkensdamm i Stockholm. Fick korn på dem på både på SVT och TV4. Var tvungen att video-skärmdumpa inslagen p.g.a. sentimentalitet och varma känslor för bandet. Basisten Mats Hellqvist intervjuades tillsammans med Öberg.. Först av Tilde de Paula på TV4 och sedan av Per-Sinding Larsen på SVT. Jag körde ihop de båda intervjuerna till en sevärd 22-minutare nedan..
Det har varit överväldigande positiva skriverier om Bob Hund och deras avslut. Men inte bara. En av de vassaste och roligaste artiklarna skrev Eric Rosén i Aftonbladet i lördags. En besk kommentar om årets avskedsturnéer och återföreningar. Och faktiskt en kritisk röst mot Bob Hundarna. Kändes bra som motvikt till hyllningskören. Nedan en stingig och kulig passage ur artikeln.
Dagarna går. Åren går. Kent spelar fortfarande ”Om du var här” och Bob Hund spelar fortfarande ”Nu är det väl revolution på gång?”. Det är verkligen inte revolution på gång. Det är kryorock på gång. En frystorkad pojkkropp i Zorromask ropar i en orange trafikkon och det känns inte alls.
Erik Rosén, Aftonbladet Nu vill jag inte höra ett ord till om Bob Hund
Hehe, det där måste ändå vara lite jobbigt för Thomas att läsa, men är väl en smäll han får ta innan han rusar som en tjur rakt in i nästa..
Hursomhelst – Bob Hunds avskedsföreställning på Zinkensdamm var fin och gripande och nu har folk börjat ladda upp klipp från spelningen på YouTube. Det gillar vi. Är bara att knapra i sig de allra sista smulorna av ett unikt band och av en 34-årig epok i svenskt musikliv. Man får hoppas att finalkonserten snart kommer att kunna ses i sin helhet, och i bättre kvalisort. Tills dess – håll till godo med några goa axplock från tuben.
Relaterade poster: Bob Hund sa ajöss i tv’n,
Fem användbara ordspråk.
Bob Hund på Apple Music och på Spotify].
L o g g f i g u r 