Noterar att Sag mir, wo die Blumen sind ligger konstant på topp-30 över mest spelade låtar i mitt iTunesbibliotek. Vanligast är att den ligger och pendlar mellan plats femton och tjugo någonstans, men har för mig att den hade en toppnotering som trea för ett par år sedan, under min stortyska period. Den dyker upp i flera olika spellistor och spelas därför frekvent. Den bara följer med på något sätt, lyckas nästla sig in i än den ena och än den andra listan. Ibland tämjer den indiska ragor och hiphop eller kyler ner synth och elektronica, ibland ger den luft åt ovädrad gammal punk och ljus till mörk garage. Det är heller inte helt ovanligt att den ibland drar jazzen i örat och berättar vad en melodi kan göra. I versionen jag lyssnar på hörs knastret tydligt – filen härstammar från en vinylsingel som en gång i tiden överfördes först till ett kassettband och sedan till en CD – innan den stoppades in i en iMac Lime, blev mp3, och började sin långa digitala vandring genom otaliga iTunesuppdateringar och flera generationer av olika Appleapparater. Pete Seegers original Where have all the flowers gone från 1961 är välan ok, men Marlene Dietrichs tyska version med Burt Bacharchs orkester från 1962 är allt av en annan kaliber.
L o g g f i g u r 