Maja Karlsson, tittar till henne ibland. Såg henne på restaurang/nattklubb Bodoni i Malmö på Bergsgatan under 00-talet. Inte den vanliga politiskt korrekta regnbågslaxen. Mer kraft. Mindre genus. Mer människa. Transerfarenheten med en självklarhet som inte tar till klichéer. Från början så med henne – existensens vedermödor förmedlade utan spektakulära inslag och sensationslystnad, men laddat med ångest, motstånd, humor och kaxighet. Queer kraft långt från föreläsningssalarna. Maja Karlsson är i sitt eget starkt. Hon är känslig, men inte hudlös, Har ett kännbart utanförskap. I alla fall i sin musik. Utsatthet och reaktion, ibland desperation. Samtidigt eftertänksamheten, behovet av egna rum. Många projekt genom åren. Jag gillar den sjungande Maja, föll pladask för hennes projekt Le Bombe (Kropp), gruppen Sonja Åkesson trio (Tacka ta emot och Sova drömma ovan). Ja, små pärlor här och var – och med en öm och känslig röst i en nästan Thomas Öbergsk ton. Pågående projekt och ny musikalisk riktning: Arg transrap i hiphopfiguren mAKe MAke. Hon har också gjort musik till radioprogram och teaterföreställningar.
En genusvetareo vill jämföra dig med lektion
en aktivist undrar om allting är en lång aktion
en äldre hippie ger dig råd om egots vibration
en gammal klasskamrat vill höra om operation
å alla ber om kakan/du är bara till för dom”
mAkE MaKe – Vem häck
L o g g f i g u r 