 |
| Yves Martin (1936-1999) |
En kär bok plockas ur bokhyllan härhemma idag: Ett steg på de älskandes ö, dikter av den franske poeten Yves Martin. Det här är inte en diktsamling längre. Det har det nog aldrig varit när jag tänker efter. Det är mer Yves man plockar fram. Samlingen från 1986 innehåller ett urval dikter sammanställda och översatta av Jacques och Marie Werup.
Egensinniga och livfulla reflektioner från lägenheten, bardisken, staden. Frivola tankeutflykter. Avgrunden mellan drömmarna och utanförskapet. Tillvarons skrovlighet. Strävt och ömt omvartannat. Minnena och den tunga kroppen. Slutligen hans sjukdomskamp medan avläsandet av omvärlden fortgår, nedtecknandet av vardagsbilderna som sluter upp i surrealistiska scenarion. Orden alltid väl förankrade vid personen Yves Martin som av allt att döma var en ganska speciell herre. En illusionslös romantiker. Och särling. Det sägs att han bodde på samma hotellrum i 15 år med en en kanin som enda sällskap. Senare hade han katter. Massor av katter.
L o g g f i g u r 