Ung anarkist finner Dada 1919 och blir så småningom en centralgestalt i den blomstrande kretsen av franska surrealister. Desnos – mannen med de halvöppna och liksom beslöjade ögonen, som försänkta i dvala. Så svarade han på världen: Med sömn! Han var känd för att kunna försätta sig i trans och fabricera dikt. Surrealisternas överstepräst Andre Breton kallade honom “vår profet”.
När jag vaknade i morse gick jag på studs till Billy för att plocka fram diktsamlingen “Drucket språk” vars första upplaga gavs ut på förlaget Bakhåll 1984 (i översättning av Peter Luthersson och Annika Bladh). Men den var inte där. Utlånad, eller stulen måhända? Får bli en sökning på antikvariat.net ty ungdomens litterära hjältar bör – om de försvinner – återbördas till bokhyllan just bara för att de en gång ställdes dit. 1987 kom en samling med dikter av bl.a. Desnos och Henri Michaux ut: Märkliga jämviktslägen. Också Bakhåll. Annars är de engelska översättningarna av honom ok.
Han hade en speciell ton, Desnos. Inte utan udd och vision, men han är mild, tänker jag – mer mild än vild, speciellt om man jämför med en del av de andra surrealisterna. Mer sansad i någon mening. Han bröt också med surrealistkretsen och Andre Breton sedan. Han var kritisk mot de kommunistiska strömningarna som smög sig in i rörelsen mot slutet av 1920-talet. Ja, skeptisk till ”ismer” och organiserad politisk nivå överhuvudtaget, vad jag förstår. Han körde vidare på andra håll – journalistik, litteratur och filmkritik, radio, (var tidigt ute med dikter i radiomediet), krönikor, teater, barnböcker, antinazistiska essäer (som skulle komma att kosta honom livet) och förstås poesi. Det blev ett filmmanus också: ”L’Etoile de mer” (“The Starfish) 1928 som Man Ray regisserade.
Wiki för en överblick av liv och gärning. Missa inte de hjärteknipande raderna om hur han lyckades rädda sig själv och sina medfångar från döden under fångenskapen i koncentrationslägret.
Men nazisterna skulle få honom på fall ändå. Desnos dog av tyfus i Theresienstadt i Tjeckien 1945, strax efter att Röda Armén befriat lägret. Gripande är också hans sista dikt till sin hustru inifrån lägret. Man hittade den i hans ficka.. “Dernier poème”, “Last poem” – som tycks vara en förkortad version av en annan dikt som han skrev redan 1930: “J’ai tant rêvé de toi” (“I have dreamed of you so much”).
—
LE DERNIER POÉME
The Last Poem
I have dreamed of you so much,
Walked so much, talked so much,
Loved so much your shadow,
That there is nothing left for me of you.
I am left to be no more
than a shadow among shadows,
One hundred times
more shadow than shadow,
The shadow that will come again and again
to your sundrenched life.
—
L o g g f i g u r 