





Läser rykten om att en ny säsong av den tyska mastodontproduktionen Babylon Berlin ska komma till amerikanska Netflix. Då får en hoppas att den är på väg hit snart också. De två första säsongerna visades ju på SVT i fjol, och de ligger nu på HBO Nordic. Första säsongen hade sina starka stunder, men i andra kroknade den mot slutet i lite väl publikfriande uppgörelser mellan det onda och det goda, tyckte jag.
Historien börjar 1929 i Berlin, under Weimarrepublikens tid, dit polisinspektör Gereon Rath är kallad på uppdrag. Han upptäcker en djup politisk konspiration och blir indragen i ett brutalt maktspel. Vid sin sida har han snart Charlotte Ritter – en ung kvinna som nästlat sig in vid polisen med drömmar om att få arbeta som kriminalutredare. Under de två första säsongerna ser de sitt hemland sakta röra sig från den liberala Weimarrepubliken mot det fascistiska tredje riket. I den kommande tredje säsongen bör alltså de två huvudkaraktärerna vara framme vid en tillvaro under Hitler och nazismen. Kan bli bra. Kan falla platt. Vi får se när den är här.
Den stora stora behållningen av Babylon Berlin har hittills varit soundtracket. Mest sevärt var den litauiska skådespelerskan Severija Janušauskaitė’s framförande av sin egen urtjusiga låt Zu Asche, Zu Staub (säsong 1, episod 2). Severija uppträder som den androgyna artisten Psycho Nikonos på nattklubben Moka Efti. Hela scenen är smått fantastisk, har en subversiv laddning och lyckas samtidigt ömt skildra ett ungt livsbekräftande kärleksspel mellan Charlotte Ritter och två beundrare i danslokalen. Allt draperat i ett förförande kabaréliknande art déco-skimmer. Tyvärr ligger inte hela passagen från nattklubben på youtube, därmed missar man dialogen mellan de unga, och upptakten inför själva framträdandet av Severija. Men ändå – bara den granna låten och framförandet, ljussättningen och atmosfären i danslokalen! Och på det den charmigt fyrkantiga danskoreografin jämte burlesken light, och ungdomens spänning och lyster! Vet inte när jag sist såg om ett sångnummer i en tv-serie så många gånger.. Skulle vara Dennis Potters briljanta Lipstick on your collar (1993) som innehöll flertalet spännande scener och melodipärlor. Får återkomma till den nån gång.
Psycho Nikoros (Severija Janušauskaitė) – Zu Asche, Zu Staub
I Babylon -Berlin bjuds man också på några av Bryan Ferrys gamla hitlåtar i snygg jazztappning – någon framför han som sig själv i danslokalen på klubben Moka Efti. Netflix håller dessvärre hårt i de klippen, så inga rörliga bilder – men två audio-spår från Ferrys musik i serien finns att tillgå. Det kompletta soundtracket finns att lyssna på Apple Music och på Spotify.
Bryan Ferry – Reason Or Rhyme
Bryan Ferry – Dance Away