Stannar kvar i Danmark en post till. Kom nämligen att tänka på en annan kvinnlig dansk rap-queen – Natasja Saad. Hon omkom ju tragiskt i en bilolycka på Jamaica 2007, bara 32 år gammal.
Under 1990-talet rönte hon framgång i unga rapduon No Name Requested tillsammans med väninnan Karen Mukupa. Därefter rörde hon sig alltmer mot reggae och dancehall. Som första europé någonsin lyckades hon vinna prestigefyllda tävlingen Irie FM Big Break Contest på Jamaica vilket banade väg för en internationell karriär. Hon gjorde då bl.a låten Calabria tillsammans med danska DJ Enur. Den nådde förstaplatsen på Billbord’s Hot Dance-lista sex månader efter hennes bortgång.
Året innan hon hade hon på hemmaplan haft en dunderhit med singeln Gi’ Mig Danmark Tilbage som var en protestlåt i en slags fusion av rockabilly och dancehall. Låttexten sätter fokus på en del konflikter och händelser i Danmark under den här tiden, och var en bitsk kommentar till ett samhälle som hade börjat dra allt mer högerut. Det blå blocket med Venstre (de danska moderaterna) i spetsen hade haft regeringsmakten länge. Anders Fogh Rasmussen var statsminister och Pia Kjersgaards Dansk Folkeparti hade börjat få alltmer utrymme i den politiska debatten.
Natasja Saad rappade: ”Ey Danmark/Jeg savner dig/Jag freaking fucking savner dig/Du skræmmer mig, jeg vil ha’ dig tilbage, for jeg græmmer mig”. Och i videon till låten reclaimar hon både Dannebrogen och håller fristaden Christianias fana högt. Ett Christiania som under den här tiden var utsatt för frekvent polisvåld, utrensningar och återkommande razzior.
Gi’ mig Danmark Tilbage var också en direkt kommentar till Köpenhamns kommuns beslut att riva det gamla ockuperade Ungdomshuset på Jagtvej 69. Ni minns – det blev ju under vintern 2006/2007 rätt dramatiskt på Nørrebro, med flera våldsamma sammanstötningar mellan polis och demonstranter. Natten till den sjätte mars 2007 revs slutligen Ungdomshuset och en epok av konserter, teater, poesi och diverse subkulturella aktiviter tog slut (1982-2007).
Att rivningen skedde på uppdrag av den kristna frikyrkosekten Faderhuset – som ville åt marken för att bygga nytt – gjorde ju inte direkt förlusten av Ungdomshuset lättare att ta. Natasja kommenterade med textraden ”Så gi’r de Ungdomshuset væk til en fanatisk sekt/med et kors i røven/hvor er det frækt!”. Och det får man ju säga att hon hade helt rätt i.
Året efter att Natasja dog använde sig Danske Folkeparti osmakligt nog sig av sångens titel i sin kampanj för att förbjuda rätten att bära slöja i danska domstolar. ‘Gi’ os Danmark tilbage’ var också partiets reklamslogan på stadsbussarna under det året. Och sedan dess har det väl egentligen bara gått utför i grannlandet, tänker jag. Socialdemokraterna började snart använda samma retorik som DF, och numera tävlar merparten av partierna i Folketinget om vem som kan vara mest invandrarfientlig. Man har stiftat ghetto-lagar, stramat åt asylregler och man bötfäller kvinnor som använder niqab osv. Vilket förstås medfört att antimuslimska strömningar och rasism frodas som aldrig förr i samhället.
Så det är inte utan att man saknar röster som Natasjas. Men i höstas fick man faktiskt höra den igen! En tidigare outgiven låt släpptes. Den heter ”Til Banken” och är en catchy Dancehall-poppig slagdänga där Natasja, gamla rap-väninnan Karen Mukupa (som för övrigt var en av passagerarna som överlevde den olyckliga bilkraschen) och nya rapdrottningen Tessa tillsammans står för rap och sång. Låten är ett angrepp på den mansdominerade musikbranschen och ansågs 2007 vara så kontroversiell att den plockades bort från Natasjas platta ”I Danmark Er Jag Født”. Ett beslut man finner en smula märkligt idag. Men så här tretton år senare har den i alla fall blivit en smash-hit.
I den nya videon till den upphottade gamla låten framträder de tre rapparna i tecknad form. De rånar ”branschen”, flyr i motorbåt där Natasja Saad – uppstigen från de döda – styr rodret och slår an tonen direkt: ”Natasja henter tøserne og rydder op i branchen/Og du ved vi står distancen/Sammen vil vi skræmme dem, binde dem og brænde dem/Du ved vi griner hele vejen til banken/”. Låten blir förstås också en slags hommage till Natasja, och unga Tessa rappar i en passage till henne : ”Nu tager vi Danmark tilbage/Hver gang jeg lægger mine linjer husker jeg alt hvad du sagde”. Det är allt lite fint..
L o g g f i g u r 