Fortsätter på ekonomispåret. Har inte haft ork nog mentalt för att skaffa någon ny inneboende på ett halvår, men märker ju nu att det verkligen hade behövts för ekonomins skull. Ja, fy för den lede. Oron över att inte ha råd att leva – klara av räkningarna, boendet – det är allt stressande att leva med. Gör en skör, riktigt rädd ibland. Hur det bryter ner en och skapar grogrund för ytterligare psykisk ohälsa.
Men ja, att ha en liten tvårumslägenhet och dela den med någon annan, det tar också en hel del på krafterna, som ni möjligen kan förstå. Alltså, jag är nog inte så pjåkig på att ta till mig relationerna och det socialt fina. Har kommit bra överens med alla mina inneboende, även om någon enstaka figur varit lite knepig. Men i stort sett har jag tyckt om dem allihop. Deras olika sätt, kynne och egenheter. Gillar ju människor, även om ni tyvärr också tar musten ur mig.
Och mina lodgers har mestadels trivts bra här hos mig. Men ändå.. Det är ju unga människor, och helt nya personer och personligheter att förhålla sig till och dela dygnsrytm, kök och toalett med, så gott man då orkar och kan.
Lättast var det under de tre åren jag hade en relation med en köpenhamnsk författare och befann mig hos henne typ varannan vecka, för inte så länge sedan. Ja, ganska exakt till pandemin utbröt våren 2020, vilket i vårt fall var en ren tillfällighet som råkade sammanfalla med vårt uppbrott. Men då var det ju förmodligen gott för mina inneboenden att ha något mer privacy och så. Ja, för mig med.
In alles har jag de senaste sju åren haft sju olika pojkar inneboende hos mig.. Alla mellan 20 och 30 år gamla. Låt mig kort berätta om dem, och betygsätta och korsfästa dem i alfabetisk ordning, hoho..
- Adolf. En 23-årig tysk. Skönt asocial och extremt fotbollsintresserad (studerande internationella relationer), men bytte bana efter att ha flyttat hem till Holland. Är idag utbildad psykolog. Kan fortfarande sakna hans högljudda ”Scheiße!” när Werder Bremen släppte in ett baklängesmål. Betyg: 9/10.
- Babul. En 25-åring pakistanare. Ung bög från Lahore. En privligierad överklasskille aningens snobbish och rätt bortskämd, men nånstans lite vänster eller socialliberal. Trots uppvuxen med privatchaufför i både Lahore och London (studier i marknadsföring och ekonomi). Mycket renlig och ordningsam i köket. Betyg: 7/10.
- Caspar. En 20-årig norrman. Känslig, men smart och sympatisk. Han är den jag delat flest referensramar med. En intellektuellt framåt kille, och den som varit mest betydelsefull att babbla med. (pluggade på Konsthögskolan). Betyg: 8/10
- Dennis. En 28 årig svensk. Han visade sig vara en gräsrökare (men aldrig i lägenheten, det gjorde jag klart för honom), och studerade till grafisk designer. Det gick sådär, och så var han politiskt rätt förvirrad. Dessutom slamrig som fan i köket, speciellt efter hans lilla kvällspromenad till bänken och blosset i Rörsjöparken. Betyg: 3/10.
- Eddy. En 24-årig helylle-holländare med gott hjärta och stor livsklokhet för sin ålder. Längtade redan efter att bli pappa och hade en trevlig nederländsk flickvän som han var så glad i. Hon var här flera gånger och hälsade på och stannade över. De var kära och fina, kan ni tro. Han pluggade Sport Management, och hon till veterinär i Nederländerna. Han var stabil och snäll utan att vara trist och konventionell. Allmänmänskligt sett den mest betydelsefulla inneboenden: Betyg: 9/10.
- Feiko. En holländare till. Den här 26 år. Han pluggade sociologi och hade specialiserat sig på matlagning ur olika kulturella perspektiv. Han sov mest hos sin svenska flickvän, och det var rätt skönt, eftersom han var lite fyrkantig, om än cool på ett lite snobbigt vis, vilket kan vara en knepig kombo. Betyg: 5/10.
- Grayson. Vilsen och rotlös 28-årig australiensare som kuskat runt i Tyskland, England och Sverige i flera år. Pluggat och jobbat med diverse. Hade en hel del ångest och till det tveksamma inspirationskällor, men också en tidig förlust av en far som jag fann förlåtande. Tyvärr hade han spårat ut i frikyrko-kristenhet och var homofob och gillade typ Jordan B. Peterson, och jag pallade fan inte få honom på rätt köl. Synd, för innerst inne var han fin, men det fattade han ju aldrig själv. Betyg: 4/10.
- ?. Tiden får utvisa vad som kan hittas. Jag tänker en lugn och behaglig ensamvarg. Kanske en nördig och fåordig finsk biolog? Eller kanske en stillsam och hårt pluggande kines? Han hade gärna också fått vara här som ett ungt pingisproffs, det hade ju varit fantastiskt! Att ha någon att diskutera bordtennis och glutta på VM med! Kanske t.o.m. träningsspela med. Aj, vad jag saknar pingisen i mitt liv.




