Benny, ja min far, är ju nu 90+ år och mycket glömsk. Den gamle gillar emellertid alltid att lyssna på sina gamla dragspelsfavoriter i mina AirPods Max. Vi har gjort en egen spellista till honom på Apple Music. Han blir helt upptagen av tonerna, och får lust att ”ta upp dragspelet igen”, eller ”träna upp sig igen”, som han säger i klippet nedan. När han har slutat lyssna är det försvunnet och glömt, men jag tror att varje stund i lurarna förlänger hans liv med uppskattningsvis 2 till 7 dagar, liksom varje besök och pratstund han får med oss nära och kära. Han känner ju fortfarande igen oss och berörs av oss. Det är ingen självklarhet i senilitetsbranschen.
Det är så gott att träffa honom, att fika, käka hamburgare (han är big fan av Burger King – den stående beställningen är ”en kycklingburgare med Coca-cola, och så en mjukglass efteråt”) och babbla om nåt, ta en liten promenad eller en tur med bilen, om han orkar mellan de långa tupplurarna.
Pappa frågar om och upprepar sig extremt mycket nu – ja, milda makter, glömskan blir allt värre. Ibland känns det som det har gått ganska fort, ibland som om den haft ett stegvis förlopp som man har kunnat följa honom i. Det kan vara påfrestande, men det är ändå fint att spendera tid med honom och se vad man kan hitta i samtalen.. Ibland nada und nicht. Ibland great stuff and pure healing, hoho. Jo, faktiskt! Ofta är våra möten fina och trevliga, men det längre umgänget över flera timmar kan också vara provocerande långsamt och träigt. Hur det lätt triggar igång stresshormoner. Men man får ta det onda med det goda. Det hör livet till.
Jag skulle säga att vi nu här – i min uråldrige far – har att göra med en slags själfull kalkstensvarelse. Det är givande och spännande på ett existentiellt och självnära plan. Men det kräver klart en viss styrka och ork- och ibland typ en tibetansk yogis tålamod och närvaro att stå ut med. Men va fan – det där har ju nånting ändå! För hur det än blir, så vet man att det i första hand är himla gott för honom att få träffas. Ja, han har inga problem med att säga hur mycket han värdesätter våra möten. Och då blir det ju värdefullt för en själv också.
Vad han lyssnade på för låtar? Jomen, se under videon. Det är melodier som jag och min syster har hört honom spela sedan vi var små. För evigt inpräntade i mitt hjärterum jämte många andra i hans spellista. Jag kan typ nynna med i varenda vändning i gamle pappsens dragspelsrepertoar. Från Pietro Frosinis smäktande tangos till Evert Taube och Calle Jularbo.
L o g g f i g u r 