Wild Palms

Får syn på bullrige gamle skådespelaren Robert Loggia i en av Apples gamla reklamfilmer i den skojiga ”Get a Mac-serien.” Han gör rollen som PC’s personlige tränare i avsnittet ”Trainer”.

Sist jag såg Robert Loggia i något bra var 1993, i Oliver Stones och Bruce Wagners miniserie ”Wild Palms”. Där gjorde han rollen som senator Anton Kreutzer, en korsning mellan maktfullkomlig religiös ledare och CEO för teknikföretaget ”Mimecom”. Senator Kreutzer bjuder på välregisserade och spektakulära produktpresentationer, inte helt olika Apples Keynotes där Steve Jobs inför applåderande publik visar fram försäljningsiffror och ny bländande teknik. Kreutzer hamrar in företagets slogan: ”Is it real or is it Mimecom” och Steve Jobs kryddar effektfullt sina presentationer med det något blygsammare ”Who needs a Stylus?” och ett eller annat ”Boom!”.

Wild Palms är en liten Sci-fi pärla som utspelar sig i ett soligt Los Angeles år 2007. Den sex timmar långa serien frammanar bilden av ett mediemanipulerat samhälle med stora sociala klyftor där makten ligger hos multikorporationer och en avancerad kapitalism råder. Senator Anton Kreutzer är grundare av rörelsen Fäderna som via mediakonglomeratet Wild Palms Group skaffat sig såväl ekonomiskt som politiskt inflytande. Hans bolag Mimecom har utvecklat en ny fantastisk VR och hologramteknik som ska börja distribueras till konsumenterna. Fäderna sprider sin irrlära synthiotics (en hälsning till scientologin och dianetiken) där anhängarna praktiserar New Realism – en slags teknikrusig existentiell framgångsfilosofi korsad med New Age och österländsk begreppsvärld. Med “Church Windows” – en omåttligt populär sitcom som baseras på den nya tekniken – kontrollerar och mjölkar man massorna på pengar. Mimecom tillverkar även Mimezine – en drog som gör att hologram upplevs som mer solida och verkliga, och som låter tv-tittaren interagera med figurerna. Biverkningarna som sjuka Mimezine-junkies får vid abstinens eller överdosering är spektakulära eller vad sägs om rinnande blått näsblod och starka hallucinationer som får en att knäböja inför inre bilder av rörelsens vita domkyrka.

På Fädernas motsatta sida befinner sig Vännerna, en splittrad och svag motståndsrörelse som för sin kamp under jord, och mitt i alltihop hittar man dramats huvudperson och good guy: Harry Wycoff, spelad av James Belushi. Harry är en patentförhandlare av rang, framgångsrik, lyckligt gift, har två barn och villa. Men efter en serie bisarra upplevelser förändras hans tillvaro snabbt. Han erbjuds jobb inom Wild Palms koncernen, fastnar i senatorns klor och blir ett redskap i dennes jakt efter ett mytomspunnet stycke japansk teknik: ”The Go Chip”.

I en scen reciterar senator Kreuzer ur en Yeats dikt som också är Fädernas bön: ”The wind is old and still at play / While I must hurry upon my way, / For I am running to paradise”. ”The Go Chip” är den sista pusselbiten som behövs för att senatorn slutligen ska kunna nå sitt paradis, försegla sin makt och nå odödlighet i en slags personlig digital transcendens. På jakten efter chipet ritas en klassisk karta av förräderi, svek och mord upp – alltmedan Harrys liv förvandlas till en veritabel mardröm.

Cyberpunkströmningarna från 80-talet och början av 90-talet finns med, och som kuriosa kan nämnas att författaren William Gibson spelar sig själv i en kort scen. I den blir han presenterad för Harry som mannen som skapade uttrycket ”Cyberspace” och kommenterar detta med ett lakoniskt ”and they won’t let me forget it” innan han lommar iväg ut ur bild. Wild Palms har åldrats med hyfsad värdighet även om den på sina ställen inte riktigt håller ihop. Klart sevärd får den i alla fall beskrivas som. Med ett prima soundtrack av Ryuichi Sakamoto. Den har varit svår att få tag på som dvd genom åren men finns nu för typ hundringen lite varstans. Se trailern nedan!