
När jag skaffade min första iMac 1998 rörde det sig om ett privatteknologiskt paradigmskifte av omvälvande slag. Bytte häst mot höghastighetståg. Gick ur tipi, in i tågvagn – och for iväg. Sedan dess har tekniken förfinats, manickerna har blivit tunnare och matrisen har vuxit. Och den bästa och stiligaste skutan seglas nu som då av Apple. Med iMac och några år senare iPod så startade något som bara fortsatt sedan dess. Apples mjukvara har utvecklat nästan hypnotiska kvaliteter och på hårdvarusidan är de i ett konstant tillstånd av briljans och överlägsenhet gentemot sina konkurrenter. Nu tillhör jag den skara som läste cyberpunkpappan William Gibsons sf-romaner under 80-talet, och blir därför aldrig speciellt imponerad av de teknologiska framsteg som görs i verkligheten, men det är trevligt fortfarande att följa med i allt som händer runt Apple, även om den där riktiga kittlingen bara dyker upp när det vankas event. Det är dags om ett par timmar. En stor pow-wow väntar i Flint Center for the Performing Arts i Cupertino. Samma center användes när man presenterade den allra första Macintoshdatorn 1984, och när man visade upp iMacen för världen 1998. Apple sänder arrangemanget live från entrésidan på sin webbplats kl 19:00 i kväll, vilket är nytt – liveströmmen brukar annars vara placerad en bit ner i sidhierarkin, men nu ska massorna nås och aktieägarna blidkas. Suget är enormt. Det är en mycket spännande dag, inte minst för de entusiaster som följt Apple sedan 80- och 90-talet. I väntan på kvällens föreställning går de runt och fnittrar och småfiser nervöst utan att kunna hjälpa sig själva. Förväntningarna är höga, sista minuten-ryktena många, men det enda vi säkert vet är att två nya större iPhones kommer att släppas. Klockan – som är mer än bara en klocka – kan också dyka upp. Det har surrats om den i två års tid. Men inga läckta bilder – inget ingenting. Konkurrenterna har under det senaste året spottat ur sig olika smarta klockor, men alla har varit ganska dumma, haft dåligt fungerande funktioner, och inte sett så trevliga ut alls. Apple kan komma att göra ett statement på området i kväll. Visa var klockan ska stå. I sexton år har jag och min son följt Apple’s event via nätet. Låtit oss hjärntvättas tillsammans. Utan större motstånd sluter vi starka känslomässiga band till ny mjuk- och hårdvara. Så har det varit från början. Vi ser inte längre Apple som ett företag – utan mer som en stabil statsmakt. En garant för trygghet och god hygien i vårt digitala liv. En faderlig förmedlare av solsken och glädje. Precis så illa är det. Horribelt är bara förnamnet och dessutom är det alldeles sant. Vi som en gång var indianer.