Kategori: Webb

Samhälle & Politik, Webb

Kommunikation

Har inte nåt behov av att kommunicera över något socialt nätverk. Förstår de som har, inte minst av kontakt- och ensamhetsskäl, men nej, har aldrig haft det behovet själv. Det kan säkert vara en lisa för många, men är en kvarnsten för mig. Blir stressad av fler än fyra ögon. Kanske en svaghet, men japp, så är det. Sån är jag och så vill jag ha det för att få någorlunda själsro.

Samtidigt tar jag ju del av information från folk jag tycker har nåt vettigt eller kuligt att säga på sociala medier. Bara jag slipper interagera på plattformarna. Numera har jag som många andra lämnat X/Twitter och har gått över till Bluesky där jag nog fan följer ett hundratal konton. Är alltså inte öppet följare, men har upprättat listor med personer vars röster intresserar mig. De läser jag dagligdags, men kommunicerar aldrig för öppen ridå med någon på plattformarna. Men kikar, tar intryck och låter saker förmedlas mig. Den hållningen passar mig bäst. Så en blessing är att Blueskye tillåter en att följa utan att själv synas. Jag kan förstås dela och diskutera med folk där via privata dm, och det händer. Men då är det ju mellan de fyra ögonen!

Vanligtvis håller jag mig till meddelande, helst till mail, ibland klart telefon och fysiska möten. Personer som väljer det istället för omvägar runt sociala nätverk framstår som mer robusta mig. Det är säkert en chimär, rentav en orättvis och klanderlig syn på folk.. Så jag jobbar på att likställa de som dagligen hostar upp saker på sociala medier med de som hänvänder sig till en i mail, eller bara gammelbloggar, som jag själv. Mail känns så mycket lugnare, mer civiliserat, intimt och klart sexigare. Att ha en grundläggande tillit till den andre? Våga visa den.

Ser ju också dagligen i flödena hur öppen kommunikation leder till polarisering och osämja mer än motsatsen. Därför har jag fortfarande visioner om ett annat slags internet, ja faktiskt ett mer reglerat och mindre glappkäftigt. Vill härmed slå ett slag för mer privat och mindre vidöppen kommunikation, en mer innerlig och närvarande. Uppskattar givetvis att läsa den öppna med tankar, tyckande – med massor av ögon. Men aj, är svag för den mellan bara fyra! Så en egen liten slutsats där ändå: världen har nog då en större chans att bestå! Vinsten i att mer se än synas, att internalisera mer än externalisera. Vara nyfiken och intressera sig för den andre, ja nästan, för att låta svårt kristen, vilket jag inte är. Tvärtom – i förra valet röstade jag på S.A. Satanistiskt Alternativ.

⬤ Relaterad post: Kommunikation och interaktion på webben

Malmö, Lund, Skåne, Musik, Samhälle & Politik, Webb

En bunke läsvärda artiklar å det senaste

Det skrivs bra ju bra artiklar mest hela tiden. Om det mesta. Jag gillar att plocka ut och kunna se tillbaka på i efterhand. Nåt med tiden och kronologin. Är väl mest en egen memo roll över egna tyckanden och preferenser, men för all del, om ni missat – läs något, era gåshuvuden.

⬤ Nellie Erberth, Maria Lovén, Sydsvenskan: Sven sitter på sin bänk varje dag – för att slippa vara ensam

⬤ Andrew Stafford, The Guardian, 10 questions to Lydia Lunch: ‘There won’t be a funeral. You’ll never find my body’

⬤ John Gruber, Daringfireball: What Is a Dickover?

⬤ DN’s ledarreaktion, Ledare: SD struntar i hedersförtryck och islamism – det är muslimerna de är ute efter

⬤ SKMA: Verk med antisemitiska motiv på Moderna Museet

⬤ DN, Ledare: Antisemitismen är ett gift som hotar hela samhället

⬤ Annika Ström Melin, DN: Ingen tvingar Sverige att bygga otäcka deportationsläger på andra sidan jordklotet

⬤ Charlotte Wiberg, Expressen: Så har Sverige medlat mellan Israel och Palestina

⬤ Susanne Nyström, DN: Fortsätt pressa Kristersson om utvisningarna

⬤ Johannes Klenell, DN: Tror Ebba Busch att väljarna är dumma i huvudet?

⬤ Christiane Lahusen, Expressen: Hela Tyskland tas över av högerextremismen

⬤ Laura Secor, The Atlantic: The Betrayal of the Iranian People

⬤ DN, Ledare: Antisemitismen är ett gift som hotar hela samhället

⬤ The Editorial Board, New York Magazine: There Has Never Been an Example of Presidential Corruption Like This

⬤ Liz Fällman, Flamman: Tonåringar i tårar efter möte med Forssell: ”Krossade”

⬤ Kenan Habul, Sydsvenskan: Fast jobb, förstahandskontrakt – och ständig ångest för att bli utvisad

Apple & Tech, Kultur, Litteratur & Konst, Samhälle & Politik, Webb

.. Lana del Rey får mig att tänka på Jean Baudrillard’s Cool Memories & America

Mitt lyssnade på Lana Del Rey (gårdagens post) har genom åren flera gånger fått mig att tänka på den franske sociologen Jean Baudrillard (1920-2007). Han var i i övrigt rätt lik Arne Weise. Ja men eller hur, det är så det är – de var nästan lika som bär! Men hur som helst.. Det känns som att han – inte minst efter de senaste årens tech-utveckling borde vara lite mer på tapeten igen. Synd att han död. Hade varit intressant att höra hans take on AI och om den digitala kulturen just nu. Han var faktiskt där och nafsade redan för 30-40 år sedan. Jag läste just en av mina egna bloggtexter om honom från 2014. Då hade han varit död i sju år och jag verkade i någon mån söka hans röst, men hittade nog mer min egen. Passar på att reposta och uppdatera den lite ikväll:

Jean Baudrillards kynne känns av i sonderingen av plats och tillstånd. Finns ett underliggande driv i texterna, en ständigt påslagen motor som signalerar en vilja att få fortsätta skriva, utforska, att få fortsätta leva. Det skrivna tycks nu ropa till sin herre att komma åter från de döda. Energin och vitaliteten framkallar nästan en känsla av sorg när man sitter och läser; tomheten efter en människa som beskrev världen så intensivt. Både Amerika (1986) och Cool Memories (1997) är strippade på akademisk torrhet men fyllda av abstraktion och prima avläsningsförmåga.

I Cool Memories fortsätter Baudrillard sitt idisslande av världen och varandet. Filosofi och samhällsteori blandas upp med personligare ton i inkilade dagboksanteckningar. Cool Memories är ett myller av sociokulturella expressioner, iakttagelser och observationer av de mest skiftande slag. Psykologi och kognition. Historia och prediktion. Den sekteristiska benägenheten i USA, den antidemokratiska och fascistiska dragningen som förgiftar under ytan, verkar söka sin större våg. De är bra på gyckel, på lögner och sken, amerikanerna. Känns så unga, och är ju unga i ett historiskt och samhälleligt perspektiv, lite av amatörer, omogna, samtidigt världens mäktigaste nation. Det känns alltid olustigt att tänka på det. Vad mer finns i sjön? Jomen media, människa, modernitet och mytologi. Cybernetiks, tech, sociologi och streetviews. Lech Walesa, laptops och litteratur. Twin Towers och Berlinmurens fall. Isberg, sexualitet och död. Berlusconi och Mitterand jämte Kierkegaard, Stevie Wonder och Cicciolina – och mycket mer och många fler. Referenser som kan tyckas daterade, men är inte. Finns ingångar överallt. Amerika läcker som ett såll. Tar man på sig de nutida eller kanske framtida glasögonen inser man att det mesta är relevant eller i alla fall hänger ihop. Jävla Amerika. Skenet som tilltalar. Den skillade showen i kulturen. Smältdegeln av olika nationaliteter. Öppenheten. Samtidigt rasismen och de uppenbara sociala orättvisorna. Stadgan i konstitutionen, men också bräckligheten, inte minst i de demokratiska instanserna. Hur det trots all tyngd känns så tunt, rätt skralt och liksom lynnigt.

Baudrillard stramar åt och slipar till, fångar in erfarenheter i stort som i smått och skapar ny mening. Han utformar gärna platsbestämda föreställningar, genererar scener på olika nivåer som förkroppsligar idéer och tänk. Hängivenheten och temperamentet i Cool Memories finns kvar från ”Amerika”, likaså de poetiska gesterna, humorn (sort of) och elementet av oförutsägbarhet. Böckerna finns dessvärre inte i svensk översättning, men i engelsk – och dansk minsann – och utgör en spretig men god startpunkt för att bekanta sig med den franska tänkaren. Sedan har hans förutsägelser eller snarare känsla för tech visat sig vara intressanta. Det fanns en nyfikenhet inför digital kultur och vad som redan då väntade i förhållandet mellan människan och maskin. Hur det teknologiska kanske kunde få oss att tänka bättre – eller rentav tänka åt oss.. Yep, går att läsa in mycket om t.ex. A.I i Baudrillards texter. Tänker också på böcker som The Transparency of Evil (1990) och The Perfect Crime (1995).

Fransosens formuleringskonst är stark och speciell – det finns en exakthet i språket som motsvarar hans förmåga att se. En undersökande kvalitet i avläsningen av platsen, inträngandet i arkeologin. Påtagligt så i Amerika – i rörelsen, framåtskridandet i geografin. Hans autofokus är genomträngande och när han stannar upp och zoomar in manuellt, när tankarna får framträda långsamt och organiskt jämte erfarenheten så blir den poetiska och lite profetiska dimensionen ett verktyg för att stärka beskrivningarna. Det kan bli riktigt vackert ibland, dystert, distanserat, men likväl vackert.

Slutord och fantasi:

Jomen, om den gamle professorn nu plötsligt skulle droppa ner från himlen så är det troligt att han hade börjat trampa runt över de sista decennierna som på en liten kontinent, iförd pannlampa med kikare och förstoringsglas dinglande runt halsen. Och nog vill man återkalla honom alltid – förse honom med information om vad som har hänt sedan han sist var med, ledsaga den döde till hans skrivbord – eller kanske cafébord.. Jo, där får han sitta och bläddra i dagens Le Monde på en iPad Air med kylskåpskalla fingertoppar medan han värmer sina blålila läppar mot en dubbel espresso. Japp, den koppen kaffe behöver han så väl.. För den stendöde Jean Baudrillard ska kanske alldeles strax ha sin allra första föreläsning inför en levande publik sedan han dog i mars 2007.. Den kommer att behandla olika aspekter av de hisnande ångestvindlingar som spontant kan uppträda såväl i USA som på den andra sidan – samt innehålla en genomgång av de järtecken och symboler som just nu är mest i ropet på kanotfärderna över floden Styx.

Imagine the amazing good fortune of the generation that gets to see the end of the world. This is as marvellous as being there at the beginning. How could one not wish for that with all one´s heart? How could one not lend ons´s feeble resources to bringing it about? To have been there at the beginning would have been fantastic  But we arrived too late. Only the end remains. Let us therefor apply ourselves to seeing things — values, concepts, institutions — perish, seeing them disappear. This is the only issue worth fighting for.

Jean Baudrillard, Fragments – Cool Memories III (sid 33) 1997.

 ⬤  Ur Amerika:

– Vanishing Point

– Om jogging och andra besvärjelser

– Santa Barbara

Samhälle & Politik, Webb

Nämen, vad bra Café Bambino kan vara!

Bara nån gång då & då har jag lyssnat på podcasten Cafe Bambino (Aftonbladet Kultur), ja med Tone Schunnesson och Karin Pettersson, men häromdagen ett riktigt bra avsnitt som fick mig att fatta att jag måste börja följa de här bönorna. Ett gott samtal, skönt spretigt, men ändå samlat och politiskt skarpt. Och med en så avig och go personkemi mellan de båda. Yep, intagande och sympatiskt på alla sätt. Video på YouTube eller Audio på Podcaster.

Film & Tv, Malmö, Lund, Skåne, Samhälle & Politik, Värnhemiana, Webb, Zu Hause

Fassbinder Fredag!

Nya snöbyar över Värnhem. Det är kallt och blåsigt. Viner om gathörnen och fyger på gatorna här idag, så man är liksom hellre hemma och kurar, känner jag. 

Blir eventuellt lite gluttande på OS-invigningen från Italien, men sedan filmtittande. Fick nämligen i eftermiddags korn på att Rainer Werner Fassbinders Sci-fi drama Welt am Draht (1973) har dykt upp på YouTube igen. Skrev om den här på bloggen för typ sju år sedan, och blev idag sugen på att se om den.

Welt am Draht – eller World on a Wire som den heter på engelska – är ett dystopiskt science fiction- och kriminaldrama som visar att den typen av genrer passar regissören nöstan lika bra som relationsmelodramerna. Kanske t.o.m. bättre? Filmen är baserad på Daniel F. Galouyes roman Simulacron-3 (1964) och är en tidig föregångare till verk som t.ex. Blade Runner och The Matrix m.fl. Den står sig än idag som ett skarpt, melankoliskt och förvånande aktuellt verk om teknik, kontroll och identitet. Ska sägas att den först släpptes som en tvådelad science fiction-tv-serie som ursprungligen sändes i västtyska tv-kanalen ARD, ja herregud 1973, för femtiotre år sedan. Livet är då inte långt inte.. Ja, det slår ju en ibland, hoho.

I Welt am Draht följer vi i första hand ingenjören Fred Stiller (Klaus Löwitsch) vid forskningsinstitutet IKZ, där superdatorn Simulacron rymmer en simulerad värld med tusentals ”identitetsenheter” som tror sig vara verkliga människor. Projektet sägs förutse samhällstrender och reklammöjligheter, men döljer betydligt mörkare syften. När projektets ledare döden dör, och människor bokstavligen raderas ur både register och minnen börjar gränsen mellan verklighet och simulation lösas upp. Huvudpersonen Stiller dras in i en paranoid kamp mot mäktiga ekonomiska intressen – och mot sin egen uppfattning om vem han är och om han överhuvudtaget existerar. Fassbinder gestaltar detta med både humor och filosofisk skärpa där absurda scener blottlägger makt, alienation och en darrande och osäker mänsklighet.

Grädden på moset i Welt am Draht är ett visuellt fyrverkeri av 70-talistisk retrofuturism: Vi pratar färgmättade interiörer, speglar, glas, rymdfåtöljer och tidig cyberestetik som förstärker känslan av artificiell verklighet. Framträdande och rikt använda kulörer i filmens interiörer: Blått och orange! Mucho konsekvent använt och himla förförande, åtminstone för mig.

Så nu sitter jag här och väntar på jäntan som jag ska se den här filmen med ikväll. Vi gillar att se på tv tillsammans. Nyligen gladdes vi och skrattade högt åt Sissela Benn och Jonathan Unge i skojiga tv-serien Populära Problem på SVT. Den får ni fan inte heller missa! För utom att det är välspelat och komiskt småbriljant så får man se mycket av somrigt Malmö i den.. Mest Möllan, Kungsgatan/Värnhem/Rörsjöstaden, och så Rostorp minsann – samt vyer från våra vackra parker i stan.

Men snart alltså Fassbinder Fredag. Har precis varit iväg och köpt Cheddar-popcorn och ostbollar på ICA-Supermarket. Och nu sitter jag här och tar ett glas vin, scannar de senaste inläggen på Bluesky, och skriver den här bloggposten om film & tv, och kanske något om mitt sällskap ikväll, tänker jag. Jamen, det är ju allt en speciell jänta. Hon är kavat och duglig, men också en riktigt slarva och soffpotatis. Ungefär som jag själv. Hon är från Lund med en dialekt som blandar både lundensiska och bär tydliga spår från uppväxten i Osby. Är en glad skit och befriande osnobbig – trots akademiker, lärare i svenska och franska och tidigare översättare inom EU.

Jaja.. Men hur som helst – jag rekommenderar er att göra som vi denna bistra vinterkväll i februari 2026. D.v.s. sitta i soffa under filt och glutta på film. Ta del av ett helt annat univers och lägga annat skrot åt sidan ett tag. Ja, som att njuta av World on a Wire – en Fassbinderfilm där mästerregissören faktiskt var på sitt allra bästa och mest lekfulla humör.

Nedan den amerikanska trailern följt av korta rekommendationen från Criterion – och sedan filmrullen i sin helhet! Passa på att se den medan den ligger uppe på YouTube gratis för alla och envar att ta del av. Ja, så länge det där varar – dagar eller månader, det är svårt att veta. Men just nu är den tillgänglig, är översatt med engelska subtitles, och har som sagt bättre kvalitet än föregående versioner som legat uppe de senaste åren. Så dra igång YouTube-appen på din Apple TV, eller what ever device du använder och strömma på medan tid är. I övrigt önskar jag alla en trevlig helg och ser fram emot vinterolympiaden i Italien.

⬤ Relaterad bloggpost: Fassbinders Welt am Draht (2019)

Trailer – World on a Wire

Criterion: Three Reasons

Full Movie: World on a Wire/ Welt am Draht (1973)

Samhälle & Politik, Webb

Say her name: Renee Nicole Good!

Ja, fy fan. Jag såg det live häromnatten p.g.a sena nattvanor och ett engagemang i vad som händer i det alltmer totalitära USA: Mordet på Renee Nicole Good i Minneapolis. Det finns ju både småstationer och många privatpersoner som filmar live med sina mobiler från oroligheterna vid ICE framfart på gatorna i Minneapolis och andra städer. Främst på YouTube, Facebook och TikTok. Den här förmiddagen skedde det som man hela tiden fruktat, med tanke på den våldsamhet som ICE länge har visat – en person sköts till död. Tre skott mot överkropp och huvud.

Ja, varning för starka bilder. Det är hard shit, men icke desto mindre viktigt att se. För att veta vad det är för krafter vi har att göra med i USA nu. Misstänkte att en hel del material skulle plockas bort ganska omgående efter mordet, så bestämde mig för att video-skärmdumpa pronto. Sammanställde två filmer – ja hjärtskärande och upprörande vittnesbörd fån media och livesändningar från folks mobilkameror.

Den första videon nedan är 19.20 minuter lång och visar fler passager från händelsen med Renee, hennes fru och de boende på gatan. Deras reaktioner på mordet och ICE-agenterna. Därefter ser vi det skarpa uttalandet från Minneapolis borgmästare Jacob Frey. Videon förmedlar också starka och rörande bilder från Minneapolis-bornas demonstrationer mot ICE, och Trump-administrationen. Ingår också en längre intervju med två unga killar i demonstrationståget. Allt under kvällen efter mordet på den 37-åriga småbarnsmamman.

Den andra videon nedan är 8.42 minuter lång och visar en kortare passage av händelseförloppet. Det var också den – eller en ännu kortare version av den – som först fick spridning i media. Lade efter det till ett längre klipp som jag såg live från de kaotiska minuterna precis efter mordet. Det är filmat av en man som bor i ett hus precis vid den plats där Reene Good’s bil kraschar efter skjutningen. Hennes fru sitter chockad på marken i snön utanför hans hus, och killen som filmar kommunicerar i en sekvens med henne. Den är nu borttagen från alla plattformar. Här är den igen (börjar vid cirkus 1.52).

Så vad har vi nu att vänta? Jag tror att protesterna kommer att eskalera i Minneapolis, och med stöd-demonstrationer från många andra städer. Vi hörde Trump-administrationens horrribla syn på händelsen och vi såg USA:s inrikessäkerhetsminister Kristi Noem gå ut och försvara ICE-agenten och lägga skulden på den avlidna kvinnan kort efter mordet. Det handlade enligt henne, Trump och J.D. Vance om domestic terror, om att Renee Nicole Good var en tränad och betald aktivist som gick över gränsen och fick vad hon förtjänade.

Man kan förvänta sig att ICE’s närvaro och trakasserier kommer att intensifieras i staden. Kanske kommer vi också i en förlängning se ICE-positiva MAGA-anhängare drabba samman med de demonstranter vi nu ser protestera fredligt mot ICE. Hör dessvärre sådana rykten på de sociala plattformarna. Så på förekommen anledning: Amerika brinner.

För att se vad som händer på Minneapolis gator i realtid rekommenderar jag YouTube kanalen Status Coup.