Lugn hemmalördag, men med Halloween-gefühl ändå. Fick fina foto och filmer från äldsta systerdottern här ikväll. På hennes monsterbarn! Det handlade om en zombiefånge, och en varulv just exponerad för månsken minsann. Bra döda ögon på zombiefången, och bra ursinne hos varulven!




Sedan kom jag att tänka på när hon själv och min son var zombiebarn i början av 90-talet. Jag fotograferade dem som tur är. Då fanns det inget Halloween i Sverige inte. Det var bara en solig dag i maj, hihi. Men möjligtvis hade vi tittat på Frankensteins monster med Boris Karloff, Familjen Addams (originalserien) eller kanske rentav av zombiefilm på video. De blev i alla fall inspirerade och levde sig in i sina roller på bästa sätt, som man ju kan se. Hade fanimej platsat som zombiestatister i The Walking Dead anyday. Lilla Isabel ser ju alldeles förstörd ut, hoho!
Och då kommer jag att tänka på Bobby Picketts suveräna låt Monster Mash från 1962. Ja, bra är den, och texten lysande, som i passagen med kuliga kören:
The zombies were having fun (Kören: Wa hoo, tennis shoe)
The party had just begun (Wa hoo, tennis shoe)

