Videoteket i Huset på Magstræde

Under slutet av 80-talet fanns det ett litet videotek i Köpenhamn – bara några smårum stort – inhyst på nedanvåningen i Huset på Magstræde. Där kunde man se videokonst och kortfilm gratis på VHS och Laserdisc. Bakom ett skrivbord i entrérummet satt en ung kvinna med skarpklippt svart page och körsbärsfärgade läppar. I en hylla bakom henne stod pärmar innehållande information om videoverk och upphovsmän. Materialet spände över modernistiska pionjärarbeten från första delen av 1900-talet; ljud och bildexperiment, dada och surrealistiska kortfilmer – fram till 60, 70 och 80-talets elektroniska och datorgenererade konst, performancekonst, animerat, musikvideo, videokonst osv. Man bläddrade i pärmarna, valde rulle, lämnade sitt ID-kort i pant till tuffa tjejen – fick ett par hörlurar och slog sig ner framför en 8-tums monitor vid anvisat bord. Det fanns också et lille et videorum att boka som hade en större videoscreen och högtalare med bra ljud. Filmupplevelsen var av det hermetiska och koncentrerade slaget. Att fly verket var inte att tänka på. Vid mitt allra första besök på videoteket 1988 såg jag Zbigniew Rybczynskis Steps där amerikanska turister blandas med karaktärerna på trappan i Eisensteins Pansarkryssaren Potemkin och något ur Laurie Andersons konsertfilm Home of the Brave. Lite lustiga båda idag, men trevliga som tids- och mediamarkörer. Något nytt var på väg. Det låg i luften. Fascinationen tydlig.

Videoteket i Huset på Magstræde slog upp portarna 1988 och släckte ner 1993. Det blev många vändor dit under de där åren. Nu har vi webben, vi har youtube, och vi har – iPad. Och där är något särskilt med iPad och videokonsten, precis som i relationen mellan iPad och fotografiet. Båda konstformer stortrivas på plattan. Tycke har uppstått mellan konst och teknik och inte på över 20 år har jag sett så mycket experimentell kortfilm och videokonst som jag gör just nu. Därför armarna uppåt sträck, sätta sig i soffa, hörlurar på med iPad i knät – och lagom väsensskilda verk som Zbigniew Rybczynski’s Steps (1987), Mary Ellen Bute’s Escape (1937-38) och Marina Abramovic’s AAA- AAA (1978).