Vi måste börja våga tala om snygga väggfärger

När det närmast oöverstigliga arbetet med att rensa ut dödsbon ur min lägenhet är klart, och jag slutligen lyckas få mer ordning här hemma.. Då är det framförallt väggmålning i kök, hall och ett sovrum som känns, ja lite på tapeten! Här en samling av foton med färgpaletter som jag gillar och kan överväga. Nästa steg är att identifiera färgkoderna och laborera fram utifrån dem. Well, man har inte roligare än man gör sig.. Men jag inser att jag skulle behöva fler rum än vad jag har. Och fasiken vad jag saknar Fredrik och hans ateljé på Östra Förstadsgatan, ja nu också hans koll på färger och pigment. Ett kärt ämne som vi tyckte om att prata om, som så mycket annat.

Fredriks sovrum i hans bunker/ateljé här vid Värnhem, som den var en gång. Lyckat exempel på variationsrik och svampad djupröd målning.
Systers snygga köksvägg i lägenheten som hon av någon outgrundlig anledning ska lämna.
Vägg bakom rumänska pingisstjärnan Bernadette Szocs
Great Green bakom sångaren i Sleaford Mods
En lundabos ogillade svarta vägg bakom en malmöbo som tvärtom gillar den.
Tjusig färg i iranska regimens draperi.
SVT Sport kan man räkna med
Väljer jag grått så kan en pytteliten tint av andra färger vara spännande. Som här med en minimal ljusröd toning, knappt synlig för ögat, men den är där. Åh, länk till spellistan i bilden så klart!
Ibland känns kulörerna på bloggen itself lovvärda även i väggfärgefrågan
Interiör i film av Aki Kaurismäki, både den petroleumblå och den röda kan gå
Galge med scarfar framför snygg vägg hos syster med god färgkänsla.
Lite samma kulörer i nya Macbook Neo’s färger som inspirerar, och förstås säljer som fan. Inte minst modellen “Citrus”
Techbloggare framför vägg med kulörer av orange.
Spännande bakom miljöpartistisk partiledare i TV, eller blir det för markant och svårt att få det att funka med mitt möblemang?
Dovare petroleumblå i interiör i film av Aki Kaurismäki.
Pinkish, eller med mjukt minimala gråblå instick i det rosa. Det senare – d.v.s. nånstans i den övre vänstra markeringen – kanske hade funkat!
Stabila och lugna kulörer från Nordsjökatalogen
Fredriks vägg bakom hans akvarium en gång i tiden
Bakgrund på iPad Pro
iPhone 17 Pro’s Cosmic Orange ju! Varför inte på väggen min?
Punkter av intresse i golvmattefärgen i en pingishage
Räkna aldrig ut en iMacs färgkulör

Vi måste börja våga tala om min lägenhet


Idag inleds serien ”Vi måste våga tala om..” (lång trumvirvel ).. min lägenhet! Ja, jag behöver nog uppmärksamma att den inte ser ut som den gjorde för ett drygt år sedan, d.v.s inte alls så cozy som på de forna bilderna ovan. Den är numera rörig, ostädad och belamrad med kartonger och papperspåsar från de nydödas dödsbon.

Jag misstänker att jag försöker tänka mindre på dem genom att inte göra ett jota med deras saker. Hålla dem vid liv trots det tröstlösa i det företaget. Så inte helt friskt här. Jag jobbar på det.

Jag är ju egentligen rätt ordningssam och njuter av att ha det fint omkring mig, så det här är en rejäl och närmast chockerande utveckling, eller snarare ett mörkt tjo-changemang som saknar motstycke i min moderna personhistoria, hoho. Förut var varje pinal på rätt plats och skjortorna hängde oklanderligt och snyggt på galgar i i garderob eller som snygg inredningsdetalj i mitt sovrum – åh, fy fan.

Japp, för ett drygt år sedan var det ändå rätt fint här. Jag hade precis tagit tag lite och påbörjat en trevlig förändring. Sedan blev det så fel när alla började dö. Ja, lite övermäktigt, minst sagt. Ska bespara er bilder på hur det ser ut just nu. Det ser ut som kriget. Rummen har tappat riktning och rörelse, liksom jag. Men aj, vad jag längtar efter att få det utrensat, städat och fixat, och med det förmodligen hitta mig själv en smula på kuppen.

Jag och min son flyttade in i den här lägenheten vid Värnhem i april 2007. Sedan dess har jag haft flera inneboenden, och jag hyrde t.o.m. ut den ett tag när jag provade att bo i centrala Lund. Där blev jag inte kvar länge. De senaste åren har jag bott helt själv. Jomen, det började bra när jag för något år sedan fick tillgång till båda rummen. Jag fixade och gjorde i ordning, fick ommålat i det tänkta vardagsrummet, pyntade lite nytt ovanpå min ursprungliga grundpyntning, hoho. Fick till en viss förnyelse som kändes lovvärd.

Jaja, får ju försöka ta mig i hampan och få till det. Grunden finns där. Så jag har förstås att börja tänka trivsel, form och färg igen. Det behöver t.ex målas om i ett av rummen, och i hallen samt köket. De fula originalgolven i plast, främst i köket behöver också uppdateras. Så där har jag att göra.

Jag hade under min ungdom en kompis som gick omkring med en liten resväska som det stod Jävla Väskan på. Det var ju skojigt, så inspirerad av det har jag nu satt upp en skylt i hallen som det står Jävla Lägenheten på. Den understryker min hatkärlek till bostaden. Känns besvärjande på ett relevant sätt, och jag hoppas att den för tur med sig.

Ett av mina två rum (The Lovable Cringe Version)