Stod i eftermiddags i längsta jävelkön på ICA-Supermarket på Värnhem och kände mig stressad, hungrig och obekväm. Ett ungt nervöst och lite knarkigt par stod och jiddrade just framför mig – ja, så kan det ju vara här borta på Öster (och jag hade inte bytt ut det mot ett ”finare” område i stan för allt smör i Småland) – och alla ljud och intryck i butiken höll på att bli lite för mycket. Men kom ju då att tänka på att jag hade mina Airpods Max om halsen och därmed var snart saken biff. Klämde fast dem runt huvudet, slog på den aktiva brusreduceringen och min senaste spelade spellista drog igång. Hamnade med ens i synth-pionjärens Delia Delbyshire’s univers och lilla gryta.. Hennes Pot au Feu (1968) utestängde alla yttre intryck och när det var min tur att betala i kassan så stod jag och lyssnade till den hypnotiska Ziwzih Ziwzih OO-OO-OO från samma år. När jag sedan släntrade hem över Värnhemstorget med mixen av samplade naturljud i Circle of Light Pt. 2 (1972) i öronen kände jag mig minst lika mindful som en avancerad yogatant i lotusställning. Spårets inledning med ljudet av fiskmåsars skrän blev som ett förstärkt Värnhemstorg i kvällssolen.
Nu kan Derbyshire’s 60- och tidiga 70-tals-musik säkert kräva en viss tillvänjning – och hyfsat bra hörlurar, i alla fall om man står i kön på Ica-Värnhem under rusningstid – men jävlar vad den kan slå an i mig. Det är ju något med det här koncentrerade äldre elektroniska materialet som förför en alltså. Och hennes version av Bach’s Air kan vara den renaste, vackraste och minst inställsamma som gjorts. Och ändå – syntetisk! Den hade jag i lurarna när jag kom upp i min lägenhet och pustade ut i gröna soffan innan maten. Blev inget annat än Beppes godnattstund. Ja, jag somnade några minuter som jag tenderar att behöva göra alltmer om dagarna. Behöver väl det.
⬤ Spellista: Delia Derbyshire [Apple Music]
⬤ Artikel: CultureSonar: Delia Derbyshire, the Mother of Electronica
Snöat in på elektroniska kvinns, märker jag. Över hela fältet. Experimentellt intressant eller mer poppigt galant. Dammat av mina gamla spellistor med kvinnliga pionjärer i genren, som Derbyshire och Laurie Spiegel, men lyssnar också på nyare förmågor som Kelly Lee Owens, Helly Hauff och Marie Davidson m.fl.. Slår mig att kvinnorna länge dominerat flera spellistor för elektronisk musik på mitt Apple Music. Snart dags att sammanställa en Best Of där.
Läsvärd artikel och sevärd film på temat nedan.
⬤ Pitchfork: The Secret History of Women in Electronic Music
Filmen Sisters of Transistors – med Laurie Anderson som ciceron – ligger dessvärre just nu bara på Vimeo att strömma mot en kostnad på 90 riksdaler. Men trailern kan man ju glutta på!
L O G G F I G U R 