Mjuka mest finstämda svenska jazzen, vad bra det här var.
⬤ Rymden – Homegrown: Apple Music & Spotify
Mjuka mest finstämda svenska jazzen, vad bra det här var.
⬤ Rymden – Homegrown: Apple Music & Spotify

Ikväll repost av gammalt blogginlägg om Joseph Beuys som jag kom att tänka på efter att ha lyssnat på dagens avsnitt av P3-podden Snedtänkt med Kalle Lind. I övrigt hänger Joseph fortfarande kvar på samma vägg i mitt sovrum, och jag förhåller mig nära nog varje dag till hans nuna.
Augusti 19, 2016
Jag har haft den tyske konstnären Joseph Beuys hängande på diverse väggar sedan tidigt 90-tal. Men han har blivit mindre. Det här var en gång en stor affisch, som började gå sönder i kanterna och därför behövde beskäras. Efter varje flytt fick den nya revor och slutligen behövde det lilla som var kvar skyddas mot ytterligare förfall – så jag ramade in den. Det handlade om att rädda röda rosen kvar i bild! Och gör det inte alltid det..
Jag har alltid gillat Beuys kombination av livstrött uppsyn och engagerad blick på affischen. Han känns som en gammal vän nu. Det händer att jag säger ”Good Morning, Beuys!” om jag vaknar och känner mig ensam. För då blir vi ju lite flera!
Beuys (1921-1986) var utöver konstnär även skulptör, konstteoretiker och professor i skulptur vid konstakademin i Düsseldorf. Efter drygt tio år som sådan blev han sparkad för att han gjorde sina föreläsningar tillgängliga för samtliga medborgare. Han miste sin anställning men fick behålla sin ateljé på skolan efter att studenterna protesterat högljutt mot beslutet att avsätta honom.

Jag och min son besökte en retrospektiv utställning med Beuys på Deutsche Guggenheim i Berlin 2006 – såg bl.a. på hans film I Like America and America Likes Me (1974).
I den flygs konstnären från Tyskland till USA, och transporteras direkt efter ankomsten till flygplatsen med ambulans till ett galleri där han spenderar tre veckor i en bur tillsammans med en vild Coyote. Yep!
Han går runt i buren som en bisarr blandning av krokig häxdemon och messiansk fåraherde, kommunicerar med djuret, försöker tämja och civilisera det, rädda det från sin egen vildhet. Efter de tre veckornas isolering i buren blir han hämtad av ambulans igen, transporteras tillbaka till flygplatsen och fraktas hem till Tyskland..
Beuys konst blev alltmer politisk med åren. Samtidigt pratade han om den som en terapeutisk kraft, med nästan shamansk laddning. Om läkning genom konsten på individ- nationell och global nivå.
Han blev sedan en av initiativtagarna till partiet die Grünen i Tyskland och så började han göra musikframträdanden som var ganska söta. Nedan gisslar han USA och Ronald Reagan i ”Sonne Statt Reagan” (sol istället för regn/regen/Reagan) 1982.
⬤ Snedtänkt med Kalle Lind: Om Beuys
⬤ L O G G F I G U R: Good Morning, Beuys!
Hoho.. Ja, chocken..

Françoise Cactus i Stereo Total gick ju trist nog bort i februari. Fick sent omsider ihop en spellista med bandet. Men verkligen ingen svår sak att dra ihop en hel drös suveräna och minnesvärda låtar – stannade vid 40 favoritspår, utan inbördes rangordning.
Stereo Total [Spotify] [Apple Music]
Relaterade poster:
I Danmark går det inte längre att rösta bort den invandrarfientliga politiken
(…) 23 år efter att Pia Kjaersgaard trampade in i Folketinget har idén att invandring hotar välstånd och danskhet i dag total hegemoni inom båda blocken. Sedan även de danska Socialdemokraterna gjort invandringsfientligheten till sin går den inte längre att rösta bort. ”Det ska inte gå att pressa ett A4-ark mellan Socialdemokratins och Dansk folkpartis utlänningspolitik”, som S-toppen Henrik Sass Larsen uttryckt ambitionen.
Landet befinner sig i det forskaren Cas Mudde kallat ”den fjärde vågen” av högerradikal mobilisering, där andra partier helt internaliserat rasistpartiernas politik. (…)
Ja, det är inga nya toner från grannlandet direkt, men likväl oerhört obehagligt att det politiska etablissemanget med så bred majoritet kör den här aggressiva och inhumana flyktingpolitiken – och dessutom slår sig för bröstet. Fy fan.
⬤ Petter Larsson i Aftonbladet: På 23 år blev invandrarhatet det politiskt normala