Tyst tempofylld queer från 1918

05DC9DD3-EACC-4E7E-8F74-E7413C36EAC9

Tysk-amerikanske filmregissören Ernst Lubitsch’s stumfilm I Don’t Want to be a Man! (Ich Möchte Kein Mann Sein) från år 1918 är en tempofylld och dekadent historia på gender bender-tema. På 10-talet gjordes verk som var orädda och vågade för sin samtid, men fan vet om inte Lubitch film även idag hade förmått reta en och annan trollig Pride-hater eller stollig pingstpastor. Filmen berättar underhållande och elegant om lust, odygdiga laster, men också om sociala konstruktioner och om kön, sexualitet och ojämlikhet. Huvudrollen spelas bevekande bra av skådespelerskan Ossi Oswalda som far runt som en skruvad flipperkula i den här hundraåriga lilla pärlan. Så vik hädan nypuritaner och transfobiker. Nu blir det filmtajm med lika banbrytande som livsbekräftande innehåll.

Ny spelnivå är här 

Några år har gått med den nya bollen, men det känns som det är först nu som vi börjar skörda frukterna av bollbytet. Spelet har justerats och förfinats. Världseliten har hittat rätt med både träning och material. Spelnivån har höjts och flera av toppspelarna visar upp en alltmer tekniskt avancerad slagrepertoar. Chop blocks, strawberries- och banana flips, jämte svårlästa ”brushes” och andra konstfullt exekverade slag har nu på allvar letat sig in i spelbilden. Framträdande namn är japanen Koki Niwa och fransmannen Simon Gauzy som båda frekvent bjuder på nyskapande bordtennis, med en särskilt stor portion kreativitet vid bordet. Vi har den kinesiska världsettan Xu Xin som är ett under av bollkänsla, och driven som få när det handlar om att hitta lösningar i utsatta lägen. Hans dräpande attacker och konstfulla svar är en fröjd att se. Värda att nämnas i sammanhanget är också Ma Long och Fan Zhendong. Den förre har sedan länge integrerat bl.a avancerade chop blocks och ”böjda backhands” i sitt spel, och den senares reptilsnabba och oförutsägbara backhandreturer har bildat skola.

På damsidan pepprar japanska Mima Ito sina motståndare med bh-slag av ”frukt och bärkaraktär”. Hennes strawberries och chiqitas ställer till det för alla och envar. Det furiösa tempot och de korta nabbarna på backhand gör henne extra svår att hantera. Japanskan tog sig till final i ITTF World Tour Platinum Qatar Open i helgen. Hon slog bl.a. ut Ding Ning med 4-0 i semifinal. Tredje setet vann hon med 11-0! Så kan det gå när inte haspen är på mot Mima Ito som nu är rankad trea i världen. Som väl är har Kina världsettan Chen Meng. Hon fick till slut stopp på japanskans framfart. Seger med 4-2 och ännu en ITTF World tour-titel till världens bästa pingisdam.

En annan spännande spelare på herrsidan är Liam Pitchford – som är lite mer återhållsamt spektakulär än t.ex Gauzy och Niwa, men han är väl så effektiv. I Qatar Open tog den tanige engelsmannen sig ända till final efter att ha besegrat spanjoren Alvaro Robles (4-2), vitryske legenden Vladimir Samsonov (4-2), taiwanesen Chuang Chih-Yuan (4-0) samt i semifinal världsettan Xu Xin (4-3). Pitchford imponerade med sin snabba hårda backhand, men visade även fram en suverän forehandrepertoar, som jag inte sett honom prestera förut. Engelsmannen spelar varierat och taktiskt, kan göra snabba smarta poäng, och står samtidigt stark i de längre duellerna där han blixtsnabbt formar och slag och förmår överraska från båda vingarna.

I finalen väntade Fan Zhendong – och Pitchford pressade honom, men kunde inte stå emot i längden. I första set hade han 9-5 då han missar en serve till 9-6. Det där räcker för Fan Zhendong. Han känner kontakt och två minuter senare har kinesen vänt och vunnit setet med 11-9.

Qatar Open 2020 bjöd på en del överraskande resultat och flera sevärda matcher. Ett tydligt exempel på Next level-pingis fick vi se i den sanslösa kvartsfinalen mellan Xu Xin och Simon Gauzy (4-3).

Den nykorade svenske mästaren Anton Källberg hade otur i lottningen och fick möta Fan Zhendong i första omgången, men gjorde en bra match och det blev en hedervärd förlust med 4-3.  

Jon Persson och Mattias Falck möttes i åttondelsfinal. Den matchen knep Jon med 4-1, sedan flög han mot Fan Zhendong i kvarten. 

Ma Long åkte dit mot Wang Chuqin med 4-3, efter en kanonmatch av den unge kinesen. Men även gamlingarna kan: 44-årige Vladimir Samsonov vann över världsfyran Lin Gaoyuan med 4-3, och den snart 39-årige Chuang Chih-Yuan besegrade Tomokazu Harimoto med 4-2. 

Zu Asche, Zu Staub

Läser rykten om att en ny säsong av den tyska mastodontproduktionen Babylon Berlin ska komma till amerikanska Netflix. Då får en hoppas att den är på väg hit snart också. De två första säsongerna visades ju på SVT i fjol, och de ligger nu på HBO Nordic. Första säsongen hade sina starka stunder, men i andra kroknade den mot slutet i lite väl publikfriande uppgörelser mellan det onda och det goda, tyckte jag. 

Historien börjar 1929 i Berlin, under Weimarrepublikens tid, dit polisinspektör Gereon Rath är kallad på uppdrag. Han upptäcker en djup politisk konspiration och blir indragen i ett brutalt maktspel. Vid sin sida har han snart Charlotte Ritter – en ung kvinna som nästlat sig in vid polisen med drömmar om att få arbeta som kriminalutredare. Under de två första säsongerna ser de sitt hemland sakta röra sig från den liberala Weimarrepubliken mot det fascistiska tredje riket. I den kommande tredje säsongen bör alltså de två huvudkaraktärerna vara framme vid en tillvaro under Hitler och nazismen. Kan bli bra. Kan falla platt. Vi får se när den är här.

Den stora stora behållningen av Babylon Berlin har hittills varit soundtracket. Mest sevärt var den litauiska skådespelerskan Severija Janušauskaitė’s framförande av sin egen urtjusiga låt Zu Asche, Zu Staub (säsong 1, episod 2). Severija uppträder som den androgyna artisten Psycho Nikonos nattklubben Moka EftiHela scenen är smått fantastisk, har en subversiv laddning och lyckas samtidigt ömt skildra ett ungt livsbekräftande kärleksspel mellan Charlotte Ritter och två beundrare i danslokalen. Allt draperat i ett förförande kabaréliknande art déco-skimmer. Tyvärr ligger inte hela passagen från nattklubben på youtube, därmed missar man dialogen mellan de unga, och upptakten inför själva framträdandet av Severija. Men ändå – bara den granna låten och framförandet, ljussättningen och atmosfären i danslokalen! Och på det den charmigt fyrkantiga danskoreografin jämte burlesken light, och ungdomens spänning och lyster! Vet inte när jag sist såg om ett sångnummer i en tv-serie så många gånger.. Skulle vara Dennis Potters briljanta Lipstick on your collar (1993) som innehöll flertalet spännande scener och melodipärlor. Får återkomma till den nån gång. 

Psycho Nikoros (Severija Janušauskaitė) – Zu Asche, Zu Staub

I Babylon -Berlin bjuds man också på några av Bryan Ferrys gamla hitlåtar i snygg jazztappning – någon framför han som sig själv i danslokalen på klubben Moka Efti. Netflix håller dessvärre hårt i de klippen, så inga rörliga bilder – men två audio-spår från Ferrys musik i serien finns att tillgå. Det kompletta soundtracket finns att lyssna på Apple Music och på Spotify.

Bryan Ferry – Reason Or Rhyme

Bryan Ferry – Dance Away

Matilda Ekholm tog SM-guld för sjunde och sista gången 

Matilda Ekholm meddelade under SM-dagarna i Söderhamn att hon lägger racket på hyllan. Det blir några internationella uppdrag till, men inte mer landslagsspel för den 37-åriga svenskan. En epok tar slut, och att rikets pingisdrottning nu drar sig tillbaka är självklart ett rejält avbräck för landslaget, och en förlust för svensk pingis i stort.

Matilda avslutade sin karriär på allra bästa sätt genom att ta hem sin sjunde SM-titel i singel. Men inte utan problem, vilket ju är glädjande för svensk dampingis! 19-åriga Christina Källberg stod för gott motstånd och pressade Matilda rejält. Matchen gick till skiljeset där dock gammal var äldst. 4-3 till Matilda i hennes sista SM-final och setsiffrorna skrevs till 13-11, 8-11, 11-13, 12-10, 1-11, 11-8, 11-2). Ska sägas att Matilda även segrade i damdubbelklassen, med just Stina Källberg som partner. 

I herrklassen tog Stinas storebror Anton Källberg hem SM-guldet. Jon Persson besegrades med 4-1 (11-7, 11-5, 11-3, 3-11, 11-4). Jon hade dessförinnan slagit ut fjolårsvinnaren Truls Möregårdh i semifinalen. Mattias Falck och Kristian Karlsson stod över SM, men utgången av årets mästerskap skulle mycket väl bli likadan, även om dessa herrar deltog. Sveriges toppkvintett är jämn just nu, och starka och på gång. Samtliga spelare farliga för vem som som helst i världseliten, Och jag skulle skulle säga att ungtupparna Källberg och Möregårdh är väl så heta som de tre lite äldre farbröderna. 

Damsingel
1. Matilda Ekholm, Boo KFUM IA
2. Stina Källberg, Köpings BTK
3. Alma Rööse, Arvika BTK
3. Jennifer Jonsson, Norrtulls SK

Herrsingel
1. Anton Källberg, Söderhamns UIF
2. Jon Persson, Söderhamns UIF
3. Hampus Nordberg, Söderhamns UIF
3. Truls Möregårdh, Eslövs AI BTK

Damdubbel
1. Matilda Ekholm/Stina Källberg, Boo KFUM IA/Köpings BTK
2. Erika Fronth/Jennifer Jonsson, Halmstad BTK/Norrtulls SK
3. Matilda Hansson/Leah Muskantor, Lekstorps IF/LinnePartille PK
3. Tilda Johansson/Sara Palm, Halmstad BTK

Herrdubbel
1. Viktor Brodd/Hampus Nordberg, Söderhamns UIF
2. Truls Möregårdh/Jon Persson, Eslövs AI BTK/Söderhamns UIF
3. Pär Gerell/Jens Lundquist, Halmstad BTK/Söderhamns UIF
3. Jonathan Mc Donald/Per Sandström, Söderhamns UIF

Mixeddubbel
1. Truls Möregård/Rebecca Tveit Muskantor, Eslövs AI/BTK
2. Christina Källberg/Anton Källberg, Köpings BTK/Söderhamns UIF
3. Jennifer Jonsson/ Jonatan McDonald, Norrtulls SK/Söderhamns UIF
3. Harald Andersson/Tilda Johansson, Spårvägens BTK/Halmstad BTK

Övriga klasser och resultat