Författare: JHL

Kultur, Lokalt, Musik, Värnhem, Malmö

Öresundsfestival och Steso Songs

På Far i Hatten i Folkets park. Sonen och jag såg på Steso Songs på Öresundsfestivalen, och så en dansk elektronica duo som inte var så bra – en sådan liten unik akt som det finns alldeles för många av, och som jag inte kommer ihåg namnet på. Sonens mamma kom lite senare, hon hade tagit sig ner från norra Skåne för att hälsa på mor sin. Och hans flickvän också. Så spenderade vi kvällen tillsammans och avslutade med indiskt kök på Bergsgatan. Precis lagom sådär ett par timmar någon enstaka gång på Möllan, som ju nuförtiden kan kännas lite överlastat. Tänker på alla småländska akademiker med helskägg, oborstade babyansikten och hipsterfernissa. Drösar av vänsterungdom som nuförtiden också är fotbollssupportrar. Möllan har förändrats sedan man bodde där själv under ungdomsåren. Det var lugnare där då. Hade jag haft småbarn nu så hade jag inte velat ha hemmabasen på Möllan inte. Och vad man i stället uppskattar Rörsjöstan, Öster City och Värnhem nu – den mer genuina tonen, det något lugnare tempot. Och i själva verket är det ju mycket hippare här än på Möllan, men det är en hemlis.

Det händer att Karolina Stenström skriver krönikor i bl.a. ETC. Jag har inte haft någon tigerkoll på hennes projekt Steso Songs. Har förvisso några låtar från hennes debutalbum nedladdade i mitt röriga iTunesbibliotek, men de har varit otaggade och gömt sig mest hela tiden. Natten innan Far i Hatten bekantar jag mig med förstlingsverket ”Now it’s dark” från 2010 som innehåller ett knippe särskilt tjusiga trudelutter. De tre pärlorna “Blinding Light Of Love”, “The Worse” och “Stay Out Of Us” åker rakt in i min spretiga men vältummade huvudspellista och bara efter några få lyssningar till så har resten av plattans låtar ramlat in. Det var bara hon och pianot på Far i Hatten. Ungefär som i videon nedan, fast pianot var av trä. Publiken fåtalig, men det gjorde inte så mycket. Gick bra ändå. Texterna vet jag inte så mycket om. Tar alltid dem till sist. Om alls. Mer någonting i Steso Songs röst och tonvärld som fångar mig. Det är bräckligt och lite bångstyrigt. Rösten stark, men känslig på samma gång. Särpräglade harmonier blandas upp med poppig lätthet och mitt i mörkan ljus.

”Mitt hjärta är gjort av poröst material som suger åt sig allt. Det är därför jag skriver låtar. Förut ville jag bli hårdare och coolare för att vårt samhälle premierar sådana människor. Nu försöker jag uppskatta att jag är en tunnhudad, känslig person. Det har blivit ett ”mission” för mig. Att få människor som känner sig utanför att känna sig mindre konstiga. Det är karriäristerna som är konstiga och äckliga.” I intervju i Helsingborgs Dagblad, december 2010.

Missade man Steso Songs på Far i Hatten så får man en ny chans på torsdag, då hon spelar på “Den stora ETC-festen” på Inkonst.

Apple & Tech, Kultur, Musik, Webb

There’s an app for jazz

Ipaden & musiken har blivit bästa kompisar. Det gäller numera också i kombination med fysiska instrument i hyfsat professionella sammanhang. Inte nog med att iPadens gränssnitt är enklare och snyggare än datorernas dito – även funktionsmässigt är iOS på väg att springa om OS X och Windows när det kommer till mjukvaran. Men jag skulle egentligen skiva om en iPad app som har mer med lyssnande att göra. För iPad är ju också en hejare på att upptäcka ny musik eller kanske återupptäcka äldre musik.. Appen The History of Jazz – an interactive timeline ritar ut en kronologisk tidslinje från 1890-talet fram till våra dagar och är fullmatad med jazzhistoria. Du möts av en årtals och genreindelning – ragtime, big bands, bebop, fusion, avantgarde osv. Du hittar kortare biografier över många av jazzhistoriens mest kända namn, info om deras viktigaste album och sånger, längre Wiki-artiklar presenterade inom appen, dessutom rikligt med videomaterial. Det är en genomarbetad app som förvisso använder sig av information och urval från Wikipedia, Youtube och iTunes, men det är ett ambitiöst urval, paketerat i ett snyggt och lättnavigerat gränssnitt. The History of Jazz – an interactive timeline får betecknas som ett måste för den drivne jazzgossen och jazzflickan. Den kostar 75 kr och hittas i App Store (iPad only). Samma apputvecklare har också släppt gratisappen Band Of The Day och On the way to Woodstock som koncentrerar sig på festivalen, och som genomgående har fått goda recensioner. Den hittas här och kostar 75 riksdaler även den, vilket känns en smula dyrt. Kan tycka att 22-38 kronors nivån hade varit mer lagom.

 

Kultur, Kuriosa, Litteratur & Konst, Ljudfil, Musik

In defense of the C-word

Azealia Banks är jämngammal med internet och häromdagen publicerade hon John Perry Barlow’s klassiska ”A Declaration of the Independence of Cyberspace” från 1996 på sin hemsida. På sin Twittersida läser hon lusen av det förstockade manliga hiphopkollektivet, och i ljudklippet från en australiensisk intervju ovan ger hon sina belackare svar på tal i debatt om fula ord. Azealia kommer till Way Out West i sommar. Kanske skulle man bege sig dit. Neil Young och Azealia Banks. Spelar de samtidigt så väljer jag Azealia. Speciellt efter att mödosamt ha tragglat mig genom Neil Youngs knappt läsbara självbiografi “Fredsförklaring” från förra året. Virginiarapperskan Angel Haze, som Azealia har bråkat med på twitter, kommer också till Way Out West. Liksom The Knife – vars senaste platta, Shaking The Habitual är den femte i raden att stå sig slätt mot deras debutalbum från 2001. Men det är en helt annan historia.

image

Kultur, Musik

The Jeffrey Lee Pierce Sessions Project

The Jeffrey Lee Pierce Sessions Project har sitt ursprung i att JLP’s kollega och bluesbroder Tony Chmelik (mer känd som Cypress Groove) hittade en kassett med JLP’s låtskisser och anteckningar på sin vind. Brottstycken av texter och outgivet material som sedan artister i Pierce anda och närhet har fått bygga vidare på och göra tolkningar av. Tre plattor var planerade. Två har kommit ut. Snarare än att vara traditionella hyllningsalbum så handlar det om ett musikarkeologiskt arbete. På första skivan – “We are Only Riders” från 2010 – återfinns inte mindre än tre versioner av ett par låtar på JLP’s kassettband. På det andra albumet – “The Journey is Long”som släpptes i mars i fjol – blir låtarna fler, men det rör sig fortfarande inte om ett konventionellt upplägg med covers på tidigare utgivna spår – även om där finns några enstaka sådana också. Projektets tredje volym skulle ha släppts i december 2012, men har ännu inte dykt upp. Tystnad råder därom. Medan man väntar på den så kan man lyssna på de två första plattorna. Materialet är starkt och artistlistan guldkantad, eller vad sägs om bl a Nick Cave, Debbie Harry, Lydia Lunch, David Eugene Edwards, Mick Harvey, Tav Falco’s Panther Burns, Mark Lanegan m fl. Nedan ett av Nick Caves bidrag: “City in Pain”.

Relaterad post

Annat läsvärt i saken:

(….) ”I think he was going through a lot of problems but he played his cards pretty close to his chest, you know. He was very troubled at that time. (….) I loved Jeffrey. I loved watching him play. I loved watching him sing. Especially, I loved seeing the Gun Club live. There was some really extraordinary stuff that went on there. (….) And I think he was a great songwriter. And had a great unique voice. The way he sung up high like that and slightly off key was enough to tear your heart out.” (….)