P1-intervju med Marianne Faithfull

Marianne Faihtfull

Fint reportage av Lisa Wall på P1 idag. 74-åriga Marianne Faithfull om livet, musiken, vännerna och insjuknandet i Corona. Och om sitt senaste album ”She Walks in Beauty” där hon läser dikter av engelska 1800-tals poeter som Lord Byron, Percy Bysshe Shelley, John Keats m.fl. Plattan är ett samarbete med musikern Warren Ellis (Grinderman, Nick Cave and the Bad Seeds, Dirty Three m.m.).


P1: Kulturreportaget: Marianne Faithfull: ”Jag har haft ett underbart liv”.

⬤ Marianne Faithfull – ”She Walks in Beauty”: Music eller Spotify


Konsertkväll hemmavid

Fick besök av gammal god vän ikväll. Vi kom att prata om artister som det är ett tjänstefel att inte ha sett live. PJ Harvey’s namn dök upp rätt omgående. Men som väl är finns det gott om bra konsertmaterial på Youtube. Så vi fastnade och kvällen blev lång. Som svårt slita sig. Bara en låt till liksom.

En en av fördelarna med att just nu inte ha någon inneboende i lägenheten är ju att det går att spela ljudligare än vanligt. Så det gjorde vi – slungade ut Polly Jane i rummet. Högt. Kombinationen TV och Homepod för övrigt mumma där.

1995. Glastonburyfestivalen: ”Long Snake Moan”. Huuuu, det är bra.

2007. ”To Bring You my Love”

2017. ”Down By The Water”

2004. ”Shame”

2006: ”Rid of Me”

1995: ”Send His Love to Me” & ”Down By The Water”

2017: ”Let England Shake” m.fl.

1995: ”Me-Jane”


Att inte missa: Om skräckfilm på SVT Play

Charlotte Wiberg har sett Eli Roths serie Skräckfilmens legender – en genomgång i sju avsnitt av olika teman och subgenrer inom skräckfilmen på SVT Play och finner den intressant. 

Opulens: Skräckfilmens legender: En kulturell välgärning på SVT Play

SVT Play: Skräckfilmens legender


Uppdatering och plock

▰ Värmen står på. 32 grader är i mastigaste laget. Vidöppna fönster i alla rum förstås. Som väl är kan man köpa Slush Puppies och sitta bakom neddragen rullgardin. Jag har flytt solen och det somriga den senaste veckan. Inte haft tid eller ork att skriva. För mycket som står på just nu. Två dagar efter sin 87-årsdag drabbades far av infektion, sedan sepsis. Han är inlagd på sjukhus. Får antibiotika intravenöst m.m. Svarar bra på behandlingen så långt, men tufft läge igen. En operation väntar idag. Så oroligt där. En knepig myndighet gör dessutom min tillvaro orolig sedan ett bra tag tillbaka. Fört med sig att oro och utmattning nått en helt ny nivå. Frist står ännu inte att finna. Men tror jag är bra att suga näring ur smulorna. Att förvälla det diminutiva. Bor en förhoppning i det.

▰ Min unge inneboende har nu avslutat sina studier i Malmö och flyttat hem till Holland igen. Jag skjutsade ner honom till färjeterminalen för nattur Malmö-Travemunde förra veckan. Vi har trivts att kampera ihop och jag kommer att sakna honom, men på plussidan – har nu lägenheten alldeles för mig själv, vilket känns en smula ovant och skumt lyxigt.

▰ Har kommit på att min systerdotters söte äldsta son (11 år) är lite lik Ian Curtis (ansikte/ögon) vilket fick mig att gå all in Joy Division på Youtube. Dagens låt blev ”Shadowplay”, och den titeln fick mig att tänka på något helt annat, nämligen komediserien What We Do in the Shadows på HBO. Se om inte sett för den är rolig, ja, snudd på briljant.

▰ På tal om HBO. Dokumentären Regarding Susan Sontag är ett rätt fint och publikvänligt porträtt. Filmen kan nog vara en bra startpunkt om man är intresserad av hennes essäer och tankevärld. Rekommenderar i övrigt hennes dagböcker som jag nyligen tuggade i mig. Sedan finns ju alltid twitterkontot Susan Sontag’s Diary om man är lite lat.

▰ Pingisfantast ju, men EM i fotboll då? Jo, följer med, har sett nästan varje match. Samtidigt – blir allt lite full i skratt när jag sitter och kollar, och inte minst när jag lyssnar på teknik- och taktiksnacket i studion efteråt – hihi, så storvulet, och ändå simpelt, om man jämför med high-level ping pong. Det upphaussade tonläget kring fotbollen har alltid irriterat mig en smula, den uppburna sentimentaliteten, fotbollen som livet= fniss, liksom de oproportionerliga pengasummorna och den bombastiska inramningen. Svansen av trista supportrar som bjuder på högljutt hat kan man ju också vara utan. Men vad fan, en glädjegivande världssport för de flesta, och medryckande med hyfsad spänning. Men går inte att komma ifrån – i stort en trubbig och primitiv bollsport med många dito fans. Finns en överensstämmelse. 

▰ Sonen rekommenderade serien Boys på Amazon Prime som med ett hejdlöst skruvat superhjälte-tema lyckas spegla lite av samtidens populism och giftiga mediamekanismer. Underhållande och fyndigt. Kuliga karaktärer. Slukade säsong 1 igår natt.

▰ Och jag måste rekommendera Göran Hugo Olssons film England ’79 på SVT Play. Den har legat där sedan 2019 och frontas nu igen på SVT Play. Men den är bra och tål att ses om.

Joy Divison – Shadowplay

⬤ HBO: What We Do in the Shadows

⬤ HBO: Regarding Susan Sontag

⬤ Amazon Prime: Boys

⬤ SVT Play: England ’79