Kategori: Malmö, Lund, Skåne

Malmö, Lund, Skåne, Minnen

Så är till sist allt med gamle pappsen över

Körde till Höllviken med storasyrran häromdagen. Vi var på Handelsbanken och tog sedan en fika hemma hos pappas gamla sambo och kärlek, Ingrid. Arvskiftet blev klart för en vecka sedan och nu var vi där nere och tömde hans bankfack, lämnade nycklarna och tog farväl av en epok. Igen.

Pappa hade inget av värde i sitt bankfack, och det hade vi inte heller förväntat oss. Men det var ändå lite kul att se vad han hade i det. Där var en gammal dödsbohandling över min farmor, och så låg där ett knippe anteckningar om vad pappa Benny och mamma Gun hade sparat till mig och min syster 1970-1975. Små summor på små lappar. Och så låg där tolv diabilder från Staffanstorp, interiörer från barndomshuset mest, tror jag. Resten av bankfacket var fyllt av typ hundra gem i olika storlekar. Pappa tyckte alltid om att ha ordning reda och gillade gem.

Det där tyckte t.o.m. banktjänstemannen var roligt och lite ovanligt. När man ju gärna förknippar bankfack med ädelstenar, guldringar och värdesaker så fyllde min pappa det med fukking gem och små lappar om vad jag och min syster kostade i början av 1970-talet. Jag tog en stor bunke gem och stoppade ner dem i skjortfickan, kan ju alltid komma till nytta ja, hoho.

[Banktjänstemannen var för övrigt kvinna, vilket ni antagligen inte tolkade det som. Eller så sket ni blankt i vilket kön det var på den bankanställde. Det är också därför vi använder den mer könsneutrala benämningen “banktjänsteman” om alla som jobbar på bank numera. Det finns inga “banktjänstekvinnor” kvar. Det är förlegat att säga, precis som “lärarinna”, men det där har nåt för mig, still].

Jaja, hur som helst så kändes det bra att få till ett avslut. Det har tagit tid det hela, var ju ändå 15 månader sedan pappa dog. Men så blev det. Det var det sista vi hade att göra och det är jätteskönt att det blivit gjort. Och så klart fint att vi hållit sams genom hela processen, jag och syrran. Men vi är ju båda någorlunda omdömesgilla och välfungerande, trots allt. Ja, vill varandra väl helt enkelt. Och lite pengar har nu kommit in på våra konto, jämte några gamla aktier och fonder, så nu känner vi oss nästan overkligt välbeställda. Nja, det är väl inte helt sant, men tack ändå, pappa! Och foto av honom och familjen kan jag inte få nog av, så här en drös igen!

Familj!

Malmö, Lund, Skåne, Musik, Samhälle & Politik, Värnhemiana

Maja Darkest Karlsson

Maja Darkest Karlsson har en väldans bra känsla för harmonier och rytmiska mönster. Förenar det med ett helt unikt uttryck och en pågående livsberättelse i sina texter. Så har det varit från början i alla hennes konstellationer genom åren (som med Le Bombe, Sonja Åkesson Trio, Style By Magic, MAKEMAKE m.fl.).

Att hon länge bott vid Värnhem och på Öster i Malmö gör inte saken sämre. Skulle säga att hon är det vassaste vi har musikaliskt här omkring. Senaste släppet Fåglar kom för en månad sedan – en finstämd och klockren ballad som har fått mig att återupptäcka hennes musik.

När jag nu har lyssnat in mig på hennes senaste produktioner (tre (!) plattor i fjol), så slår det mig att jag litar helt och hållet på vad jag hör samtidigt som jag blir överraskad. Hur förklara, jomen alltså – Maja Mörkaste Karlsson har en sällsam förmåga att ro låtar i hamn. Att lösa det helt enkelt. Det blir liksom alltid bra och intressant, framkommer ofta kvaliteter i melodi och harmonier, i röst och lyrik, som man inte helt har räknat med, men som känns rätt och på sin plats. Det medför gärna golden moments listening to her, i varje fall för mig.

Hennes elektroniska projekt Style By Magic är speciellt där. I de långa helt instrumentala och mångsidiga spåren hinner hon överraska en flera gånger, ofta under en och samma låt. Hur det finns en dynamik och diversifiering som jag kan sakna bland många andra elektroniskt inriktade profiler. Maja Darkest Karlsson har det där. Hon har koll.

Sedan njuter jag ju hennes röst, den distinkta skånskan – den konfrontativa och förbannade tonen så väl som som den milda och ömma. Där kan hon få en att tänka på Thomas Öberg i Bob Hund. Finns något naket och subversivt som tjusar och länkar samman dem. Det där har alltid känts och tilltalat mig mycket med Maja – från de tidigare åren med Le Bombe till dags dato.

Det mesta hon släpper är så pass bra att det knappt går att utesluta några spår från den spellista jag håller på att knåpa ihop med henne. Vette fasiken hur jag ska ta mig runt det, men det är ju ett rätt delikat problem.

Ett mer enerverande trubbel är att musiken hennes finns på Spotify mer än på min föredragna musiktjänst Apple Music. På Spotify ligger t.e.x alla spåren under åren med fantastiska Le Bombe. Nåväl, Karlsson har valt att lägga upp merparten av sitt material på tjänsten, så då får ju min spellista utgå från den. Det brukar vanligtvis vara så att Apple Music har det mesta av sånt jag gillar medan Spotify rätt och slätt går bet i mångt om mycket. Speciellt så under de senaste två åren då flera artister jag uppskattar har dragit bort sitt material från tjänsten. Hoppas verkligen att Karlsson snart ser till att lägga upp sitt material på Apple Music, Tidal osv.

Vet att jag skrev ett par rader om Maja här på bloggen redan 2015, och länkade sedan också till den här personliga artikeln som hon skrev utifrån sitt transperspektiv i tidskriften Ottar 2018. Det perspektivet har varit närvarande i hennes lyrik och musik länge, och det är befriande att befinna sig så långt från en Agnes Wold eller en Kajsa Ekis Ekmans transfobiska agenda, ja, fuck ’em!

Min spellista med Maja Darkest Karlsson på Spotify landade just nu på typ 80 spår (se nedan). Kanske lite övermaga, men samtidigt – så bra är hon! Att skilja agnarna från vetet är extremt svårt eftersom hennes material har en sällsynt jämn halt av autenticitet 0ch musikalitet. Håll till godo!